Pleurotus ostreatus

Vad du bör veta

Pleurotus ostreatus, även känd som ostronskivling, är en välsmakande matsvamp som kan hittas i naturen växande på döda lövträd i den norra tempererade zonen. Det är också vanligt att odla och sälja i stormarknader. Ett sätt att identifiera den är genom dess gälar, som löper ner längs stjälken om de finns. Svampens färg kan variera från vit till mörkbrun, och köttet är fast och vitt. Gälarna är vita till gräddfärgade och stammen, om den finns, är kort och tjock. Dessutom kan den vara en saprotrof och en köttätande svamp, som livnär sig på dött material och dödar och smälter nematoder för kväve. Den odlades för första gången under första världskriget i Tyskland som en försörjningsåtgärd och odlas nu i stor utsträckning som livsmedel.

Ostronskivlingens smak och konsistens kan variera kraftigt, där vissa sorter har en mild smak och mjuk konsistens, medan andra kan ha en stark, söt, anisliknande arom och en seg konsistens. Konsistensen kan också ändras beroende på årstiden, med svampar som är mer sega under kallare månader. Ostronskivlingens stam och hatt kan vara sega, så de bör finhackas och tillagas länge i rätter. Det är bäst att ta bort den hårda basen på stammen. Ostronsvamp är en populär ingrediens i det asiatiska köket, särskilt i Japan, Korea och Kina, och kan användas i en mängd olika rätter, t.ex. soppor, fyllda eller wokade recept med sojasås, och den kan också användas som ingrediens i ostronsås.

Andra namn: Ostronskivling, ostronskivling, pärlostronskivling, Hiratake, Tamogitake, stråskivling, tyska (Austernseitling), nederländska (Gewone oesterzwam), tjeckiska republiken (Hlíva ústřičná), Frankrike (Pleurote en huître).

Identifiering av svampar

1. Keps

   Svamparna är vita, gräddfärgade, bruna eller blågrå och har en konsolliknande form och en radiell eller excentrisk stjälk. De börjar konvexa i formen, men blir centralt nedtryckta med en vågig kant. Fruktkroppen är vanligtvis 1.97 till 7.09 tum (5 till 18 cm) och växer ofta i grupper, med varje stjälk separat fäst vid substratet.

2. Gälar

   Vit, blir blekt ockrafärgad med åldern; trängda; decentrerade.

3. Stjälk

   Svamparna är vita eller krämfärgade och har en ullig bas. De kan vara stjälklösa, men har vanligtvis korta stjälkar som mäter 0.39 till 1.18 tum (1 till 3 cm) i längd och 0.39 till 0.78 tum (1 till 2 cm) i diameter. Stjälken smalnar av mot basen och har ingen stjälkrans.

4. Sporer

   Subcylindriska till smalt njurformade, släta, 8-12.5 x 3-4.5µm.

5. Utskrift av sporer

   Vit till svagt gulaktig, eller lila.

6. Lukt och smak

   Lukt och smak behaglig men inte särskiljande.

7. Livsmiljö

   Dessa svampar är saprobiska och hittas på döende eller döda stående lövträd, särskilt bok och ek, och ibland på fallna stammar och stora grenar.

8. Säsong

   Januari till februari.

9. Mikroskopiska kännetecken

   Sporer 7-11 x 2-4 µm; cylindriska-ellipsoida; släta; hyalina i KOH; inamyloida. Basidier 4-sterigmata. Hymenial cystidia ej funnen. Pileipellis en delvis gelatiniserad, trasslig cutis av element 2.5-10 µm bred, slät, hyalin till gulaktig i KOH, oansenligt fastklämd.

Liknande arter

1. Pleurotus dryinus

   Har en frostad hatt; dess stam har en kortlivad ring.

2. Pleurotus pulmonarius

   Ofta ljusare och förekommer mellan slutet av april och september.

3. Pleurotus populinus

   Finns på veden av kvick asp.

4. Pleurotus cornucopiae

   Har en ljusare färg på hatten och kortare gälar som löper mindre på stammen.

5. Lentinellus ursinus

   Den är extremt bitter och het i smaken. Den har vita sporer och tillhör familjen Tricholomataceae, precis som ostronskivlingen, men den har sågtandade gälkanter.

6. Panellus serotinus

   Har ofta olivfärgade nyanser på hatten och gälarna är orangefärgade, inte vitaktiga.

16 fantastiska fakta om ostronskivling

1. Ostronskivling innehåller ergothionein, en förening som främjar ett bättre immunförsvar genom att skydda celler och förstärka immunförsvaret mot infektioner.

2. De har kraftfulla antimikrobiella och antibakteriella egenskaper, tack vare föreningar som bensaldehyd.

3. Ostronskivling kan hjälpa människor med högt blodtryck och höga kolesterolnivåer eftersom den har en naturligt låg natriumhalt och innehåller statiner som sänker kolesterolnivåerna.

4. De bryter ner trä och giftiga kemikalier som olja och bekämpningsmedel.

5. De är kraftfulla absorbenter av kvicksilver och kan avlägsna det från miljön.

6. Ostronskivling innehåller statiner som kan minska det "onda kolesterolet" (LDL).

7. De innehåller beta-D-glukaner som kan stimulera immunförsvaret att bekämpa cancer.

8. Vissa personer kan vara allergiska mot ostronskivling och uppleva symtom som nässelutslag, svullnad, illamående, kräkningar eller kramper. Om detta händer, avbryt användningen och tala med din läkare.

9. Ostronskivling innehåller en liten mängd arabitol, en typ av sockeralkohol som kan orsaka gastrointestinala symtom hos vissa människor. Personer som är känsliga för sockeralkohol eller följer en låg-FODMAP-diet bör begränsa sitt intag.

10. Ostronskivling innehåller en stor mängd puriner, som kan brytas ned till urinsyra i kroppen. Höga nivåer av urinsyra kan förvärra symtomen på gikt, t.ex. smärta, svullnad och rodnad i lederna. Det kan vara bra att begränsa intaget av purinrika livsmedel om du tidigare har haft gikt eller om symtomen blossar upp.

11. De har bakteriebekämpande ämnen, såsom pleuromutillin, som visade sig döda olika bakterier, inklusive Salmonella och Pseudomonas.

12. Ny forskning har visat att extrakt från ostronskivling, som kallas Pleurotus ostreatus, kan försvaga bakterierna Staphylococcus aureus och Escherichia coli.

13. Ostronskivling doftar anis på grund av förekomsten av bensaldehyd, en organisk förening som används mycket inom industrin och läkemedelsindustrin på grund av sin goda doft.

14. Fruktkropp av P. Ostreatus innehåller cirka 100 olika bioaktiva föreningar, som främst anses vara en potentiell ny källa till kostfiber.

15. Ostronskivling har en mild smak som liknar knappsvamp när den äts rå. Men när de tillagas blir deras smak jordig, aromatisk, något söt och kan ha en antydan till anis. Genom att tillaga dem i en mild stekpanna framträder en salt smak.

16. Den används också för att skapa myceliumstenar, myceliummöbler och läderliknande produkter.

Fem skäl till varför du bör odla ostronskivling

1. Pleurotus ostreatus är den näst mest odlade matsvampen i världen efter Agaricus bisporus.

2. Den har ett ekonomiskt, ekologiskt och medicinskt värde, och den har också en kortare tillväxttid jämfört med andra matsvampar.

3. Substratet som används för odling behöver inte steriliseras, endast pastöriseras på ett billigare sätt.

4. Odling av ostronskivling omvandlar en hög andel av substratet till fruktkroppar, vilket ökar lönsamheten.

5. P. ostreatus kräver få miljökontroller och deras fruktkroppar angrips inte ofta av sjukdomar och skadedjur, och de kan odlas på ett enkelt och billigt sätt.

Odling

1. Förberedelse av substrat

   Substratet fräses till en längd av ca 0.79-2.36 tum (2-6 cm). Ett av de vanligaste substraten som används för moderna svampar är en blandning av. Denna blandning av bomullsfröskal och vetehalm har en högre vattenhållande förmåga än bomullsfröskal som används ensamt. Pastörisering, som används på vissa kommersiella svampodlingar, utförs genom att ingredienserna fylls i roterande blandare, vatten tillsätts till önskad nivå och levande ånga sprutas in i blandaren medan den är i drift.

2. Inokulering

   Efter pastöriseringen (60 °C i 1 till 2 timmar) kyls substratet ned och förökas med den önskade stammen. Vid tidpunkten för lek kan ett tillskott med fördröjd frisättning (3-10 % av substratets torrvikt) tillsättas för att öka avkastningen och storleken på svampproduktionscykeln.

3. Fyllning av plastpåsar med substrat

   Det pastöriserade substratet fördelas och fylls (från 25 till 30 lbs) i genomskinliga eller svarta perforerade polyetenpåsar. Inkubation Påsarna inkuberas i 12 till 14 dagar vid 25 °C och flyttas sedan till produktionsrummet.

4. Produktion av svamp

   Svampen börjar bildas runt kanterna på påsens perforeringar. Påsarna hålls under optimal temperatur, fukt och andra förhållanden för myceltillväxt och de förhållanden som gynnar fruktsättning. Svamphyllor och upphängda system är de huvudsakliga systemen som används för Pleurotus-odling. Studier av svampodling med användning av olika stammar, olika lignocellulosasubstrat, olika typer av yngel, fukt, fysikalisk-kemiska förhållanden, etc. är viktiga för odlingsproduktiviteten för varje enskild svamp.

5. Skörd

   Svamparna skördas från substratet ca 3 till 4 veckor efter lek, beroende på stam, mängd tillsatsmedel och temperatur i yngelkammaren.

Näringsvärde

En kopp rå ostronsvamp innehåller cirka 28 kalorier och 0.35 gram fett, 2.85 gram protein och 2 gram fibrer. Samma mängd ger 361 mg kalium, 0.095 gram vitamin B6 och 33 µg folat. Näringsämnena i svampen varierar när de serveras tillsammans med kött eller bröd. Kan sauteras, wokas eller tillsättas i olika rätter som stek, gryta och sallader.

Recept: Rostade ostronskivlingar

Ingredienser:

1. 1/2 pund ostronskivling 230 gram

2. Salt

3. Peppar

4. Spray med olja

Om ugnsmetoden används:

1. Förvärm ugnen till 450 grader F (230 grader C).

2. Förbered svampen medan ugnen förvärms. Dela klasarna till enskilda svampar. Skölj dem försiktigt och torka dem med en pappershandduk. Använd en kniv för att skära av och kasta alla smutsiga eller hårda delar på stjälken. Om någon av svamparna är mycket större än bitstorlek, skär eller riv dem på mitten längs stammen.

3. Förbered ett bakplåtspapper med aluminiumfolie. Spraya ett lätt lager olja på folien. Placera svampen på folien. Spraya lite olja på svampen och krydda med salt och peppar.

4. När ugnen är uppvärmd, placera bakplåten med svamp i ugnen. Baka tills undersidan av svampen är blåsig och gyllenbrun, ca 12 minuter. Ta ut bakplåten ur ugnen. Vänd svamparna och sätt tillbaka plåten i ugnen tills den andra sidan är gyllenbrun, 8-10 minuter. Servera omedelbart.

Om du använder en air fryer:

1. Förvärm fritösen till 360 grader F (180 grader C) i 8 minuter.

2. Förbered svampen enligt beskrivningen ovan medan fritösen förvärms.

3. Ta ut korgen ur fritösen när den har förvärmts färdigt. Spraya ett lätt lager olja på korgens galleryta. Placera så många svampar som får plats i ett enda lager. Spraya ett lätt lager olja på svampen och krydda med salt och peppar.

4. Sätt tillbaka korgen i fritösen och tillaga vid 360 F (180 C) tills svampen har fått fin färg enligt bilderna, 8-10 minuter, vänd dem en gång efter halva tiden. Servera genast.

Anmärkningar:

De mindre och tunnare bitarna blir knaprigare än de större och tjockare bitarna (som blir saftigare). Jag delade svamparna i stora och små bitar för att skapa variation (några krispiga bitar, några saftiga).

Om du vill att alla bitar ska ha liknande konsistens ska du försöka riva (eller skära) dem i jämntjocka bitar. Det är möjligt att strimla dem tunt för att få en konsistens som liknar strimlad kyckling eller fläsk.

Recept: Ostronskivling och öring

Ingredienser:

1. 4-6 oz rödingfiléer

2. 1 1/2 msk olivolja

3. 1 dl schalottenlök, hackad

4. 8 oz champinjoner, skivade

5. 4 oz ostronskivling, skivad

6. 1/3 dl lätt sojasås

7. 1/3 dl torr sherry

8. 1/3 dl vatten

9. Svartpeppar (salt), efter smak

Instruktioner:

1. Hetta upp olja och schalottenlök i en stor kastrull på medelhög värme. Täck över och koka tills schalottenlöken är mjuk. Tillsätt svamp. Fortsätt koka under lock tills svampen är mjuk.

2. Tillsätt sojasås, sherry och vatten. Låt sjuda tills såsen tjocknar något.

3. Ta bort från värmen. Krydda med peppar och salt om så önskas. Lägg åt sidan. Fräs öring med köttsidan nedåt på medelhög värme i lätt oljad stekpanna 2-3 minuter.

4. Vänd och koka tills öringen är ogenomskinlig (ca 3 minuter).

5. Servera med varm svampsås.

Recept: ostronskivling Soppa på ostronskivling

Ingredienser:

1. Ger 5 liter

2. 2 klickar smör

3. 4 eller 5 stora lökar

4. 2 kg morötter

5. 1 stjälk selleri

6. 6 kg ostronskivling

7. 15 kg potatis

Instruktioner:

1. Skala och koka 15 kg potatis, mosa till en krämig bas.

2. Tillsätt 4 liter grädde efter smak och för att tjockna.

3. Tillsätt grönsaker och låt sjuda.

4. Tillsätt salt, peppar och persilja.

Recept: Kyckling (eller fisk) med ostronskivling

Ingredienser:

1. 2 hela kycklingbröst eller 4 fiskfiléer

2. 6 msk. av smör

3. 2 msk. citronsaft

4. 1 vitlöksklyfta, skalad och hackad

5. 1 medelstor lök, hackad

6. 1 pund ostronskivling

7. 1 dl vitt vin (torrt)

8. 1/2 dl grädde

Instruktioner:

1. Fyll kyckling eller fisk med 1/2 msk vardera. smör och citronsaft, grilla tills de är klara. Smält 4 msk. smör i stekpanna.

2. Tillsätt hackad vitlök och lök, fräs i ca 5 minuter tills de är mjuka.

3. Tillsätt svamp och fräs i ytterligare 5 minuter.

4. Tillsätt vin och grädde och reducera i ca 5 minuter. Häll reducerad sås över kyckling eller fisk. Krydda efter smak.

Recept: Fläskkött med ostronskivling

Ingredienser:

1. 12 oz. Fläskfilé

2. 1 stor rödlök

3. 12 oz. Ostronskivling

4. 6 oz. grädde

5. Salt och peppar efter smak

6. Olivolja för stekning

Skiva fläskkött, lök och svamp i tunna strimlor. Fräs fläskköttet tills det precis är genomstekt, tillsätt lök och svamp och fräs tills det är genomstekt. Krydda, tillsätt sedan grädde, reducera och servera.

Recept: Fettuccini med ostronskivling

Ingredienser:

1. 6 oz. Ostronskivling, eller en variation av svampar

2. 1 förpackning. Fettuccini

3. 3 msk. extra jungfruolja

4. 3 klyftor vitlök, finhackad

5. 1/2 kopp pinjenötter

6. 1 pkg. (3 oz).) soltorkade tomater, mjuka och hackade

Koka fettuccini enligt anvisningarna på förpackningen. Hetta upp olja i en medelstor kastrull och fräs övriga ingredienser i 2-3 minuter. Blanda med varm, kokt fettuccini.

Taxonomi och etymologi

Det latinska namnet Pleurotus ostreatus, som betyder "ostron i sidled", har svampen fått på grund av sin ostronliknande form. Den latinska termen ostreatus och det engelska namnet "oyster" syftar båda på att svampens hatt liknar musslan med samma namn. Dessutom kan hänvisningen till ostron också komma från svampens hala konsistens.

Synonymer och varianter

• Pleurotus floridanus Singer, 1946

• Agaricus ambiguus Oudemans (1883), Verslagen en mededeelingen der Koninklijke Akademie van Wetenschappen, serie 2, 18, s. 364

• Agaricus atroalbus (Persoon) J. Otto (1816), Versuch einer auf ... Anordnung und Beschreibung der Agaricorum, p. 102

• Agaricus crispatus Schumacher (1803), Enumeratio plantarum in partibus Saellandiae septentrionalis et orientalis, 2, p. 363

• Agaricus dimidiatus Bulliard (1785), Herbier de la France, 6, tab. 288 & tab. 508

• Agaricus dryinus Hornemann (1818), Flora danica, 27, p. 10, tab. 1616

• Agaricus fuligineocinereus Britzelmayr (1890), Bericht des naturwissenschaftlichen vereins für schwaben und Neuburg, 30, p. 14, fig. 383

• Agaricus glandulosus Bulliard (1788), Herbier de la France, 9, tab. 426

• Agaricus nigricans O.F. Müller (1782), Flora danica, 15, p. 6, flik. 892

• Agaricus opuntiae Durieu & Lév., i Bory de St. Vincent & Durieu de Maisonneuve, Atlas de la Flore d'Algérie ou Illustrations d'un Grand Nombre de Plantes Nouvelles ou Rares de ce Pays, Botanique (Paris): 15 + pl. 32, fig. 1 (1850)

• Agaricus ostreatus Jacq., Fl. austriac. 2: 3 (1774)

• Agaricus ostreatus subsp.* glandulosus (Bulliard) G. Winter (1882) [1884], Rabenhorst's kryptogamen-flora von Deutschland, Oesterreich und der Schweiz, Zweite Auflage, Pilze, 1(1), p. 736

• Agaricus ostreatus var. b glandulosus(Bulliard) Rabenhorst (1844), Deutschlands kryptogamen-flora, 1, p. 516

• Agaricus ostreatus var. ß atroalbus Persoon (1801), Synopsis methodica fungorum, p. 477

• Agaricus ostreatus var. ß glaucoumbrinus Schumacher (1803), Enumeratio plantarum in partibus Saellandiae septentrionalis et orientalis, 2, p. 362

• Agaricus populeti Britzelmayr (1890), Bericht des naturwissenschaftlichen vereins für schwaben und Neuburg, 30, p. 14, fig. 382

• Agaricus revolutus J.J. Kickx, Fl. Krypta. Flandern 1: 158 (1867)

• Agaricus salignus Pers., Synopsis Methodica Fungorum (Göttingen): 478 (1801)

• Agaricus violaceospermus Britzelmayr (1894), Bericht des naturwissenschaftlichen vereins für schwaben und Neuburg, 31, p. 162, fig. 656, 707

• Clitocybe ostreata (Jacquin) P. Karsten (1879), Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk, 32, p. 87

• Clitocybe ostreata var. glandulosa (Bulliard) P. Karsten (1879), Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk, 32, p. 87

• Crepidopus ostreatus var. albus(Persoon) Gray (1821), Ett naturligt arrangemang av brittiska växter, 1, p. 616

• Crepidopus subsapidus Murrill (1912), Mycologia, 4(4), p. 216

• Dendrosarcus britzelmayrii Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, p. 463

• Dendrosarcus glandulosus (Bulliard) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, p. 464

• Dendrosarcus nigrescens Paulet (1808) [1793], Traité des champignons, 2, p. 106, tab. 19, fikon. 1-2

• Dendrosarcus ostreatus (Jacquin) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, p. 463

• Dendrosarcus populeti (Britzelmayr) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, p. 464

• Dendrosarcus populeus Paulet (1808) [1793], Traité des champignons, 2, p. 118, flik. 27, fig. 1-2

• Dendrosarcus violaceospermus (Britzelmayr) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, s. 464

• Panellus opuntiae (Durieu & Lév.) Z.S. Bi, i Bi, Zheng & Li, Acta Mycologica Sinica, Supplement 1: 286 (1987) [1986]

• Pleuropus atroalbus (Persoon) Zawadzki (1835), Enumeratio plantarum Galiciae & Bucowinae, p. 171, n° 2749

• Pleuropus ostreatus (Jacquin) Zawadzki (1835), Enumeratio plantarum Galiciae & Bucowinae, p. 171, n° 2748

• Pleurotus ambiguus Saccardo (1887), Sylloge fungorum omnium hucusque cognitorum, 5, p. 356

• Pleurotus columbinus Quél., 1881

• Pleurotus fuligineocinereus (Britzelmayr) Saccardo (1912), Sylloge fungorum omnium hucusque cognitorum, 21, p. 63

• Pleurotus glandulosus (Bulliard) Quélet (1873), Mémoires de la Société d'Emulation de Montbéliard, série 2, 5, p. 343(332)

• Pleurotus juglandis Saccardo (1895), Sylloge fungorum omnium hucusque cognitorum, 11, p. 27

• Pleurotus opuntiae (Durieu & Lév.) Sacc., Sylloge fungorum (Abellini) 5: 363 (1887)

• Pleurotus ostreatus (Jacquin) P. Kummer (1871), Der fürher in die pilzkunde, p. 105 (nuvarande namn)

• Pleurotus ostreatus f. ostreatus (Jacquin) Pilát (1935), Atlas des champignons de l'Europe, 2, Pleurotus, p. 118

• Pleurotus ostreatus f. salignus (Pers.) Pilát, Atlas des Champignons de l'Europe, II: Pleurotus *Fries: 119 (1935)

• Pleurotus ostreatus subf. glandulosus (Bulliard) Pilát (1935), Atlas des champignons de l'Europe, 2, Pleurotus, p. 119

• Pleurotus ostreatus subf. typicus Pilát (1935), Atlas des champignons de l'Europe, 2, Pleurotus, p. 118

• Pleurotus ostreatus subsp. opuntiae (Lév.) A. Ortega & Vizoso, Documents Mycologiques 22(nej. 86): 35 (1992)

• Pleurotus ostreatus var. glandulosus(Bulliard) Wünsche (1877), Die pilze. Eeine anleitung zur kenntniss derselben, p. 171

• Pleurotus populeti (Britzelmayr) Saccardo (1895), Sylloge fungorum omnium hucusque cognitorum, 11, p. 27

• Pleurotus pulmonarius sensu auct.; fide Checklist of Basidiomycota of Great Britain and Ireland (2005)

• Pleurotus revolutus (J. Kickx f.) Gillet, Hyménomycètes de France: 347 (1874)

• Pleurotus salignus (Schrad.) P. Kumm., Führer Pilzk.: 105 (1871)

• Pleurotus subsapidus (Murrill) Murrill (1912), Mycologia, 4(4), s. 217

• Pleurotus violaceospermus (Britzelmayr) Laplanche (1894), Dictionnaire iconographique des champignons supérieurs (Hyménomycètes) qui croissent en Europe, Algérie & Tunisie, p. 533

Pleurotus ostreatus Video

Källa:

Alla bilder togs av Ultimate Mushroom-teamet och kan användas för dina egna syften under den internationella licensen Attribution-ShareAlike 4.0.