Pleurotus dryinus
Vad du bör veta
Pleurotus dryinus eller slöjostron är en stor och ätlig svamp. Pleurotus dryinus-svampen kallas så på grund av den partiella slöja som finns kvar på kanten av hatten och stammen, de är ganska fantastiska att titta på. De kan bära frukt ensamma, men kan också ge en ganska spektakulär bild i små kluster.
Pleurotus är latin för "sidoöra" och beskriver den vinkel och det format som svampen växer i på det trä som den sitter fast på.
Dryinus betyder "besläktad med ek", vilket är en lämplig värd för denna svamp eftersom den beslöjade ostronskivlingen ofta ses runt ek- och bokträd i skogarna i North Carolinas Piedmont. Den växer också i Storbritannien, på det europeiska fastlandet, i Nordamerika och Asien. De flesta ostronsvampar är släta vid beröring, men Pleurotus dryinus är däremot luddig vid beröring.
Andra namn: Slöjöstron.
Identifiering av svampar
Ekologi
Saprobisk; växer ensam eller i små grupper på död och levande ved av lövträd (särskilt ek och bok); sommar och höst (vinter i Kaliforniens kustområden); allmänt spridd i Nordamerika.
Hatt
4-10 cm; konvex, blir brett konvex; cirkulär i konturen; hårig; vitaktig under vitaktig till blekt gråaktig hårighet, men gulnar ofta med åldern; marginalen inrullad när den är ung, hängande med partiella slöjrester.
Gälar
Löpande längs stammen; nära eller nästan långt ifrån varandra; vitaktig, gulnar med åldern.
Stjälk
4-8 cm lång; 1-2 cm tjock; seg; vanligen lite sned; nedre delen med ett tätt luddigt hölje som slutar i en kortvarig ring; ovanför ringen slät eller med åsar som kommer från gälarna; vitaktig, gulnar med åldern.
Kött
Tjock; seg; vitaktig; gulnar med åldern.
Sporavtryck: Vit.
Hälsofördelar
Pleurotus dryinus har beskrivits som en svag parasit för träd, särskilt bredbladiga träd; den verkar dock också ha antiparasitiska egenskaper.
Hundar och katter är potentiella bärare av parasitiska organismer som nematoder (rundmaskar) och bakterie-, virus- och svampagens; detta kan påverka människors hälsa. Nematotoxin är ett toxin som produceras av Pleurotus-svampar och som kan immobilisera nematoder. In vitro har trans-2-decenedioic acid, ett toxin, visat sig immobilisera nematoder och extrakt från Pleurotus dryinus har visat sig paralysera, och hyferna invaderar nematoder.
Taxonomi och etymologi
Basionymen för slät ostronskivling fastställdes 1801 när denna art beskrevs vetenskapligt av Christiaan Hendrik Persoon, som gav den namnen Agaricus dryinus.
Det för närvarande vedertagna vetenskapliga namnet Pleurotus dryinus härstammar från 1871, då den tyske mykologen Paul Kummer överförde det slöjade ostronet till Pleurotus-släktet.
Synonymerna till Pleurotus dryinus är många och omfattar Agaricus dryinus Pers., Agaricus corticatus Fr., Agaricus albertinii Fr., Agaricus spongiosus Fr., Agaricus acerinus Fr., Pleurotus corticatus (Fr.) P. Kumm., Pleurotus tephrotrichus Fr., Pleurotus corticatus var. tephrotrichus (Fr.) Gillet, Pleurotus acerinus (Fr.) Sacc., Pleurotus albertinii (Fr.) Sacc., Pleurotus spongiosus (Fr.) Sacc., och Pleurotus corticatus var. albertinii (Fr.) Rea.
Pleurotus, det generiska namnet, är latin för "sidoöra" och syftar på stammens laterala fäste. Det specifika epitetet dryinus betyder "av ekar".
Ekar av olika slag är bland de viktigaste värdarna för slöjöstrons svamp, men i Storbritannien och Irland är det förmodligen mer sannolikt att se denna svamp på bokar eller askar.
Det är den partiella slöjan (snarare än en universell slöja av den typ som lämnar en volva vid stambasen hos Amanita- och Volvariella-arter) som denna ätliga svamp har fått sitt vanliga namn från. Fragment av den partiella slöjan kan ofta ses hänga från de inrullade hattkanterna på unga fruktkroppar av slöjöstjärna, som på Sean Goodwins bild överst på den här sidan.
Källor:
Foto 1 - Författare: Holger Krisp (CC BY 3.0 Oporträtterad)
Foto 2 - Författare: Stus bilder (CC BY-SA 4.0 Internationell)
Foto 3 - Författare: Jerzy Opioła (CC BY-SA 4.0 Internationell)
Foto 4 - Författare: Björn S... (CC BY-SA 2.0 Generisk)
