Tuber lyonii
Vad du bör veta
Tuber lyonii känns igen på sin orangabruna, relativt kala yta, sitt vitmarmorerade inre och sina mikroskopiska kännetecken - inklusive underbara sporer som samtidigt är taggiga och nätliknande. Den är infödd i Nordamerika och hittas oftast i södra USA i samband med pekannötsodlingar, men den finns också i inhemska skogar från Florida norrut till Quebec, Kanada, och västerut till Klippiga bergen. De är uppskattade för sin unika lite mustiga, nötiga arom.
Denna vita tryffel har en tunn bufféfärgad hud och kan vara något knottrig med en marmorerad kola & grädde till den mörka kaffefärgade insidan när den är mogen. De används främst som arom- och smakaccenter i pastarätter samt i kreolska rätter med en lätt umamismak.
Pekantryffeln har fått sitt namn eftersom den oftast hittas i pekanträdgårdar, i anslutning till pekanträdet, men pekanträdet är inte dess enda symbiot. Den rapporteras oftast i samband med Carya (hickory och pekannötter) och Quercus (ekar, de mest mottagliga av Tuber-symbioter). Den har dock ibland påträffats i samband med Corylus (hassel) och Castanea (kastanj), och även Basswood-träd.
Fruktkropparna verkar produceras mest produktivt på unga träd, och frukterna kommer mot slutet av sommaren och in på hösten beroende på det specifika lokala klimatet. I den sydligaste delen av utbredningsområdet, genom Florida och södra Georgia, kan fruktkropparna fortsätta att växa under vintern och så sent som i februari. Fruktkropparna kan bli upp till 12 cm i diameter när de är mogna, men de flesta hamnar mellan 0.5 och 2 centimeter.
Andra namn: Pekantryffel, amerikansk brun tryffel.
Identifiering av svampar
Ekologi
Mykorrhizabildande med ek och hickory (särskilt pekannöt); växer ensam eller i grupper under jord, ofta i störd mark och stadsmiljö; sommar och höst, eller övervintrar i varma klimat; främst sydöstlig utbredning men rapporterad i hela östra Nordamerika och i New Mexico.
Fruktkropp
1-4 cm i diameter; mer eller mindre rund, men klumpig och oregelbunden; yttre yta kal, torr, slät med något uppruggade områden, orangebrun; saknar stjälk; yttre skal 3-4 mm tjockt; inre kött vattenaktigt gråaktigt, marmorerat med vita linjer och fläckar, tämligen fast. Lukten är stark, tryffelliknande.
Mikroskopiska egenskaper
Sporer 28-32 x 15-18 µm utan ornament; ellipsoida; tätt taggiga med 1-3 µm långa taggar; även nätliknande med låga förbindningslinjer; tjockväggiga; gulbruna i KOH. Asci 50-70 µm i diameter; subglobulära till ellipsoida; 1- till 4-spåriga. Uppblåsta celler i epicutis 5-10 µm breda.
Liknande arter
Flera andra arter av tryffelliknande svampar som ytligt sett kan likna pekantryffeln är vanliga i pekannötsodlingar och ekskogar. Lyckligtvis finns det viktiga skillnader som kan användas för att framgångsrikt identifiera eventuella "bedragarsvampar" och skilja dem från den äkta pekantryffeln. Exempelvis har arter av Hymenogaster ("falsk tryffel") vanligtvis en radisliknande lukt och porösa inre vävnader som liknar en brunfärgad svamp (figur 3A och B). Scleroderma-arter (även kallade "jordbollar") kan förväxlas med pekantryffel. Exemplar av Scleroderma har dock alltid vita svampsträngar (rhizomorfer) som är fästa vid basen, och de har också purpursvarta spormassor som är pulverformiga vid mognad (figur 3C och D). En tredje look-a-like är släktet Pisolithus (död mans fot). Arter av Pisolithus har alltid en distinkt bas och olika färgade kammare i fruktkroppen som blir brun och pulverformig vid mognad (Figurerna 3E och F). Dessa svampegenskaper skiljer sig mycket från de slingrande bleka venerna och den fasta insidan hos pekantryffeln.
Synonymer
Tuber lyoniae
Tuber texensis Trappe (1996)
Tuber texense Heimsch (1959)
Källor:
Foto 1 - Författare: johnplischke (Erkännande - Icke-kommersiell 4.0 International)
Bild 2 - Upphovsman: johnplischke (Erkännande - Icke-kommersiell 4.0 International)
