Lactarius rufus
Vad du bör veta
Lactarius rufus är en vanlig, medelstor medlem av svampsläktet Lactarius Den är mörkt tegelröd och växer tillsammans med tallar eller björkar. Köttet smakar mycket hett efter ca 30 sekunder men kan ätas först efter att ha saltats och sedan syltats.
Enligt David Arora har rötad mjölksopp skördats kommersiellt i Skandinavien och Ryssland under många år, de flesta västerländska fälthandböcker och andra källor för kulinarisk vägledning - klassar detta som en oätlig svamp. Ibland torkas den och pulveriseras (efter noggrann tillagning) för att användas som krydda.
Lactarius rufus liknar Lactarius rufulus, men den senare har en svagt syrlig smak, förknippas med ekar, har klotformiga sporer och saknar sphaerocyster i hatten och stipan. Bleknade exemplar av L. rufus liknar mörkare individer av Lactarius xanthogalactus, men den arten är lätt att skilja åt genom sin typiskt zonformade hatt och sin latex, som snabbt blir gul vid exponering.
Andra namn: Röd mjölkhatt, Röd mjölkhatt.
Identifiering av svampar
Hatt
4 till 10 cm i diameter, de mörkt rödbruna kapslarna är torra och har en fint matt yta; något klibbiga i vått väder. Konvexa till en början, kapslarna blir trattformade när fruktkroppen mognar. Det finns ofta en liten central umbo när hatten har expanderat och blivit trattformad.
Gälar
De blekt rödaktigt krämfärgade gälarna är svagt decentrerade och hopträngda. När de mognar tenderar gälarna att bli fläckiga.
När gälarna på denna mjölkkapsel skadas frigörs en vattenvit latex; dess smak är till en början mild men blir senare mycket het och skarp.
Stam
5 till 20 mm i diameter och 4 till 9 cm höga, stjälkarna är släta och har samma färg som kapseln eller är lite blekare. Det finns ingen stamring.
Sporer
I stort sett ellipsoid, 6.5-9 x 5.5-6.5 μm, hyalina; ornamenterade med ett välutvecklat och nästan fullständigt nätverk av åsar.
Utskrift av sporer
Ljust krämfärgad med en svag laxrosa färgton.
Lukt och smak
Ingen distinkt lukt men en mild smak som snart blir mycket het och frän.
Livsmiljö & Ekologisk roll
Barrskog, vanligen under tallar, ibland under björkar.
Liknande arter
Lactarius subdulcis är en mindre mjölkkalla som ibland har liknande färg; den förekommer under bokar.
Taxonomi och etymologi
Den rufsiga mjölkhatten beskrevs 1772 av den tyrolske mykologen Giovanni Antonio Scopoli (1723 - 1788), som fastställde basionymen för denna art när han gav den det vetenskapliga namnet Agaricus rufus.
År 1838 överförde den svenske mykologen Elias Magnus Fries denna mjölkkocka till släktet Lactarius och fastställde därmed dess vetenskapliga namn som Lactarius rufus, vilket fortfarande är det binomiala namn som mykologer i allmänhet refererar till den med idag.
Synonymer för Lactarius rufus inkluderar Agaricus rufus Scop., Lactarius rufus var. exumbonatus Boud., och Lactarius mollis D.A. Reid.
Det generiska namnet Lactarius betyder mjölkproducerande (lakterande) - en hänvisning till den mjölkliknande latex som utsöndras från gälarna hos mjölkkapselsvampar när de skärs eller slits.
Det specifika epitetet rufus är ett latinskt adjektiv som översätts till rufous, vilket betyder en rävaktig rödbrun färg.
Källor:
Foto 1 - Upphovsman: (Foto av E. Barge) Barge EG, Cripps CL (2016) Nya rapporter, fylogenetisk analys och en nyckel till Lactarius Pers. i Greater Yellowstone-ekosystemet med hjälp av molekylära data. MycoKeys 15: 1-58. https://doi.org/10.3897/mycokeys.15.9587 (CC BY 4.0 International)
Bild 2 - Författare: Jerzy Opioła (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)
Foto 3 - Författare: Zonda Grattus, aka Luridiformis at en.wikipedia (ensam ägare och upphovsrättsinnehavare till denna bild) (CC BY 3.0 Utan stöd)
Foto 4 - Upphovsman: Andreas Kunze (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)
