Helvella crispa
Vad du bör veta
Helvella crispa är en askomycet svamp i familjen Helvellaceae. Den kännetecknas av sin oregelbundna form och vita till beige hatt, räfflade stjälk och ludna undersidor. Vida spridd i östra Nordamerika, Europa och Asien. Den växer i gräs samt i fuktiga lövträd, såsom bok, längs sidan av stigar, i häckar och på talus på ängar. Svamparna kan ses från slutet av sommaren till slutet av hösten.
Förr i tiden var denna svamp känd som ätlig. Forskning har dock visat att denna svamp kan orsaka matsmältningsproblem och även är cancerframkallande. Råa är de till och med giftiga.
Böcker och artiklar om naturlig mat från Asien och Latinamerika hävdar att Helvella crispa är ätbar. Enligt amerikansk litteratur innehåller svampen giftigt metylhydrazin, och en italiensk studie visar att denna svamp innehåller betydande mängder L-dopa, moderföreningen till neurotransmittorn dopamin. I motsats till metylhydrazin är L-Dopa inte giftigt utan helt ofarligt.
Konsumtion av denna svamp är starkt avrådd.
Andra namn: Vit sadel, älvsadel, vanlig helvivel, Witte kluifzwam (Nederländerna), Herbstlorchel (Nederländerna), L'helvelle crépue (Frankrike), Chřapáč Kadeřavý (Tjeckien), Rumänien: Mitră Tomnatică, Zbârciog Creț, Spanien: Silla de montar blanca, Silla de montar de duende, Helvella común.
Identifiering av svamp
-
Fruktkroppar
1.5-7 cm hög; 1.5-4 cm bred; sadelformad och/eller oregelbundet flikig; ytan kal och slät eller något rynkig; vit till krämig eller blekt gulaktig; färgad som den övre ytan eller något mörkare; marginalen ofta upprullad på ställen, inte sammansmält med stammen där kontakt förekommer.
-
Stjälk
3-12 cm lång; 0.5-3.5 cm bred; vit; djupt och sirligt ribbad, med tvärnerver och fickor.
-
Kött
Tunn; spröd; ofta kammad i stammen; vitaktig; inte föränderlig vid skivning.
-
Lukt
Inte särskiljande.
-
Sporavtryck
vit.
-
Livsmiljö
Växer ensam eller i flock under barrträd eller lövträd, på ruttnande trä eller terrestriskt. Vida spridd i Europa och, som en morfologisk art, rapporterad från centrala Asien och hela Nordamerika. Den amerikanska studien med stabila isotoper visade att en Helvella-art som klassificerats som saprotrof fortfarande uppvisar mykorrhiza (Mycorrhizal vs saprotrophic status of fungi: the isotopic evidence, 2001).
-
Årstid
Sommar och höst, eller över vintern i varma klimat.
-
Mikroskopiska kännetecken
Sporer 16-21 x 11-15 µm; brett ellipsoida; släta; med en stor, central oljedroppe och, ibland, flera mindre droppar i varje ände; hyalina i KOH. Asci 225-275 x 10-17.5 µm; 8-spårig. Parafyserna överstiger asci med 10-30 µm; 3-5 µm breda, med klavformade spetsar 5-12.5 µm bred. Excipulär yta trichodermliknande; terminala element ser "cellulära" ut ovanifrån, 8-18 µm i diameter, släta, hyalina i KOH.
Liknande arter
Helvella pallescens
Hattkanten smälter samman med stjälken på vissa ställen.
-
Producerar mindre fruktkroppar och har ett mörkare lock.
Helvella lactea
Har en hatt som tenderar att vara sadelformad mer regelbundet och en kortare, stubbigare stjälk.
Helvella crispa Etymologi
År 1772 beskrev Giovanni Antonio Scopoli denna art och gav den namnet Phallus crispus. Helvella var ursprungligen namnet på en italiensk ört, senare på moreller, och blev slutligen beteckningen på släktet. Det specifika epitetet crispa är ett latinskt adjektiv och betyder "skrynklig" eller "lockig".
Ett mer sagolikt namn på dessa svampar är "alvsadlar", möjligen härlett från det tidigare latinska namnet Elvella. Men de som tror på älvbänkar, svamphus och häxcirklar kommer också att se älvorna rida på dessa älvsadlar.
Synonymer och varieteter
-
Phallus crispus Scop. (1772)
-
Costapeda crispa (Scop.) Falck 1923
-
Elvela monacella Schaeff., 1774
-
Helvella alba Berg., 1783
-
Helvella atra Afzel. 1783
-
Helvella barlae Boud. & Pat. 1888
-
Helvella crispa f. crispa (Scop.) Fr.
-
Helvella crispa f. grevillei (J. Kickx f.) Massee
-
Helvella crispa var. alba Fr. 1822
-
Helvella crispa var. barlae (Boud. & Pat.) Boud. 1907
-
Helvella crispa var. crispa (Scop.) Fr. 1822
-
Helvella crispa var. fulva Bull. 1791
-
Helvella crispa var. fusca Bull. 1791
-
Helvella crispa var. grevillei J. Kickx f. 1867
-
Helvella crispa var. lutescens Fr. 1822
-
Helvella crispa var. pithyophila (Boud.) Donadini 1975
-
Helvella mitra sensu Bolton [Hist. Svamp. Halifax(1789: pl. 95)]
-
Helvella mitra var. monacella Pers., 1801
-
Helvella monacella Schaeff. 1774
-
Helvella nigricans var. atra Pers. 1801
-
Helvella nigricans var. nigricans Schaeff. 1774
-
Helvella nivea Schrad., 1799
-
Helvella pallida Schaeff., 1774
-
Helvella pityophila Boud. 1887
-
Helvella sulcata Willd. 1787
-
Merulius tubiformis var. crispus (Bull.) L. Marchand, 1828
-
Merulius undulatus var. fulvus (Bull.) Mérat 1821
-
Merulius undulatus var. fuscus (Bull.) Mérat 1821
-
Phallus costatus Batsch 1783
-
Phallus costatus var. costatus Vent. 1797
-
Phallus crispus Scop. 1772
Helvella crispa Video
Källa:
Alla bilder togs av Ultimate Mushroom-teamet och kan användas för dina egna syften under den internationella licensen Attribution-ShareAlike 4.0.