Sarcodon leucopus
Vad du bör veta
Sarcodon leucopus är en mykorrhizabildande art som är knuten till gamla skogar av Pinus sylvestris på kalkhaltig mark. Finns i Asien och Europa och beskrevs som ny för vetenskapen 1825 av Christian Hendrik Persoon. Fruktkropparna är ljust purpurbruna till mörkbruna med tillplattade eller något nedtryckta lock. Ytstrukturen, som till en början är fint filtliknande, spricker senare upp och bildar glänsande fjäll.
Fruktkroppar av Sarcodon leucopus innehåller nya föreningar som kallas sarcovioliner som har visat sig ha antioxidativ och α-glukosidashämmande aktivitet.
Sarcodon leucopus förekommer i bergsområden och bildar ektomykorrhiza med Pinus sylvestris (skotsk tall). Den lever på näringsfattiga platser, på torra till mesiska, kalkhaltiga jordar. Gamla, soliga, halvöppna skogar är lämpliga miljöer. Arten producerar sporokarper under sensommaren och hösten.
Andra namn: Namn-shishi-take (Japan), Plompe stekelzwam (Nederländerna), Lošák hladký (Tjeckien), Glatter Braunsporstacheling (Österrike), Jelenkovec hladký (Slovakien).
Identifiering av svamp
Fruktkroppar
Upp till 20 cm (8 in) i diameter. Ytstrukturen är till en början fint filtliknande, men spricker senare upp och bildar glänsande fjäll. Dess färg är blekt purpurbrun till mörkbrun.
Stam
Stjälken mäter 4-8 cm (1.6-3.1 tum) lång och 2-6 cm (0.8-2.4 tum) tjocka.
Taggar
På lockets undersida är de upp till 15 mm långa och ca 1 mm tjocka.
Kött
Fruktköttet har en obehaglig lukt och en bitter smak.
Sporer
Grovt sfärisk, vanligtvis 7.2-7.9 gånger 4.5-5.6 µm.
Livsmiljö och ekologi
Det är en ektomykorrhizasvamp hos Pinus sylvestris i gamla, ofta öppna barrskogar på mycket torra till mesiska, basrika till kalkhaltiga jordar, ofta på tunna jordar ovanför berggrunden (Nitare 2006, Brandrud 2009). I Centraleuropa har arten huvudsakligen en montan till subalpin utbredning (Breitenbach och Kranzlin 1986, Krieglsteiner 2000). I Norge, S. leucopus finns särskilt i skogar ovanför oliviner/serpentinstenar, en livsmiljö som är starkt hotad av stenbrytning (Brandrud 2009).
Källor:
Foto 1 - Upphovsman: federicocalledda (Erkännande - Icke-kommersiell 4.0 Internationellt)
Foto 2 - Författare: vvolkotrub (Erkännande - Icke-kommersiell 4.0 International)
Foto 3 - Författare: vvolkotrub (Erkännande-Ickekommersiell 4.0 Internationell)
