Suillus granulatus
Vad du bör veta
Suillus granulatus är en ätlig svamp som finns i Europa och andra delar av världen. Den förknippas vanligen med 2-nålade tallar som skotsk tall och känns igen på den klibbiga, orangbruna hatten och den gula porytan som inte är brännande och som kan utsöndra en mjölkaktig vätska när svampen är ung. Den växer med tallar på både kalkhaltiga och sura jordar och kan förekomma i stora mängder.
Denna svamp kan orsaka magbesvär hos vissa människor. Före tillagning bör det gelatinösa yttre skiktet avlägsnas, liksom rören inuti. Svampens fruktkroppar har låg fetthalt, hög fiber- och kolhydrathalt och innehåller nutraceutiska föreningar, så de kan betraktas som ett funktionellt livsmedel.
Suillus granulatus är dessutom rik på vitaminerna B och D samt mineraler som kalium och fosfor. Viss forskning tyder på att det kan ha potentiella hälsofördelar, såsom antiinflammatoriska och antioxidativa egenskaper. Mer forskning behövs dock för att till fullo förstå hälsofördelarna och de potentiella riskerna med att konsumera denna svamp.
Andra namn: Smalknölar, gråtknölar, smörboll, prickig stjälksukko, granulerad knölknöl, tyska (Körnchenröhrling), nederländska (Melkboleet).
Identifiering av svamp
Huv
Locket är upp till 2.76 tum (7 cm) bred, brett konvex, klibbig, orangebrun med mörkare, rödbruna områden, kal och mycket fint skrovlig på några ställen.
Pore Yta
Porytan är matt gul, med små, något kantiga porer på ca 2 per mm, och rör som är upp till 5 mm djupa.
Stjälk
Stjälken är upp till 1.5 cm (97 tum) långa, och upp till 0.59 tum (1.5 cm) tjock, mer eller mindre jämn, vitaktig till gulaktig, och har oansenliga körtelprickar som smälter in i ytan.
Kött
Köttet är blekgult i hatten och övre delen av stjälken, och mörkare gult i stjälkens bas, och förändras inte vid skivning.
Sporavtryck
Ockra eller siennabrun.
Livsmiljö
Bildar ett symbiotiskt förhållande med 2-nålade tallar, inklusive skotsk tall. Den kan hittas växande ensam eller i grupper i skogsområden eller nära stadsområden med tallar, under sommaren till hösten. Den är utbredd i Europa och Asien, och finns möjligen i Nordamerika på grund av att den introducerats med röd tall och andra 2-nerviga tallar.
Lukt och smak
Inte särskiljande.
Mikroskopiska egenskaper
Sporer 8-10 x 2.5-3.5 µm; boletoid-fusiform till långsträckt-ellipsoid; slät; hyalin till brun i KOH. Basidier ca 35 x 7 µm; klavformade; 4-sterigmata. Cystider i knippen; 50-70 x 7.5-10; subfusiform till subklavat böjliga; tunnväggiga; släta; bruna i KOH. Pileipellis och ixocutis. Klämanslutningar har inte hittats.
Liknande arter
-
Har en liknande hatt, men det finns en mycket tydlig ringzon på stjälken och dess porer är mycket större och kantiga.
-
En annan vanlig och vitt spridd art som förekommer i samma livsmiljö. S. luteus har en iögonfallande partiell slöja och ring, och saknar mjölkdropparna på porerna.
-
Har en kort sticka till locket och som inte utsöndrar droppar från porytan.
-
Har en mörkare brun färg på locket och har, på lockets kutikula, några mörka radiella fibriller och rosa basalt mycel.
-
Har en blekare, nästan vitaktig, kutikula, särskilt hos de unga exemplaren, och tubuli något decurrent på stammen.
-
Har en kutikula med tunna medfödda fibriller och en färg som, när den är mogen, är olivbrun ochrakéaktig, köttet mer markant gulaktigt och med en utbredd växtplats under Pinus halepensis.
Taxonomi och etymologi
När Carl von Linné 1763 först beskrev denna svamp gav han den namnet Boletus granulatus. Det var den franske läkaren och naturforskaren Henri François Anne de Roussel (1748 - 1812) som 1796 förde över denna svamp till släktet Suillus. (Suillus är en gammal term för en svamp, och det kommer från samma ursprung som "svin" - en hänvisning till grisarnas och denna grupp av bolets fettiga natur, kanske.)
Det generiska namnet Suillus betyder svin (svin) och är en referens till den feta karaktären hos svamparnas lock i detta släkte. Det specifika epitetet granulatus betyder, som det antyder, granulerad. Detta är en referens till den korniga ytan på den övre delen av stjälkarna på dessa boletes.
Synonymer och varieteter
Agaricus granulatus(Linnaeus) Lamarck (1783), Encyclopédie méthodique, Botanique, 1, p. 51
Boletus circinans Persoon (1794), i Römer, Neues magazin für die botanik, 1, s. 107 ("circinnans")
Boletus circinans var. ß lactifluus (Withering) Persoon (1801), Synopsis methodica fungorum, p. 506
Boletus collinitus Peck (1872) [1869], Annual report of the state Cabinet of natural history, 23, p. 129
Boletus granulatus Linné (1753), Species plantarum exhibentes plantas rite cognitas ad genera relatas, 2, s. 1177 (basionyme) Sanctionnement : Fries (1821)
Boletus granulatus var. lactifluus (Withering) J. Blum (1966) [1965], Bulletin de la Société mycologique de France, 81(4), p. 484
Boletus inquinans Schrader (1794), Spicilegium florae germanicae, 1, p. 144
Boletus lactifluus Sowerby (1809)
Boletus lactifluus Withering (1792), A botanical arrangement of British plants, Edn 2, 3, s. 415
Boletus miramar Rolland (1904), Bulletin de la Société mycologique de France, 20(4), p. 205
Boletus schoberi Oudemans (1885), Nederlandsch kruidkundig archief, serie 2, 4(3), s. 220
Gyrodon miramar (Rolland) Saccardo & Trotter (1912), Sylloge fungorum omnium hucusque cognitorum, 21, s. 254
Ixocomus granulatus (Linnaeus) Quélet (1888), Flore mycologique de la France et des pays limitrophes, p. 412
Leccinum lactifluum(Withering) Gray (1821), Ett naturligt arrangemang av brittiska växter, 1, s. 647
Rostkovites granulatus (Linné) P. Karsten (1881), Revue mycologique (Toulouse), 3(9), s. 16
Suillus circinans (Persoon) Poiret (1806), i Lamarck, Encyclopédie méthodique, Botanique, 7, s. 497
Suillus lactifluus (vissnande) A.H. Smith & Thiers (1968), The Michigan botanist, 7, s. 16
Suillus schoberi(Oudemans) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, p. 536
Tubiporus flavosulphureus Paulet (1808) [1793], Traité des champignons, 2, s. 389, flik. 182, fikon. 1-2
Viscipellis granulata (Linnaeus) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 156
Källor:
Foto 1 - Författare: Holger Krisp (CC BY 3).0 Unported)
Foto 2 - Författare: H. Krisp (CC BY 3).0 Oporträtterad)
Foto 3 - Upphovsman: Kukereu Permakultur (Offentlig domän)
Foto 4 - Författare: David Whyte (CC BY-SA 4.0 Internationell)
