Suillus collinitus
Vad du bör veta
Suillus Сollinitus förekommer under tallar och är vanligast i sydeuropeiska länder, särskilt där stora tallar ger skugga i annars torra sandjordar. Denna ätliga bolet förekommer ofta i stora grupper.
Olika författare anser att Suillus collinitus är ätlig med en syrlig lukt och obeskrivlig smak. Det är tillrådligt, som för alla arter av Suillus, att bara plocka unga exemplar och att skala nagelbandet före beredning.
Andra namn: Ringlös gul boletus.
Identifiering av svampar
Pileus (lock)
Konvex, blir platt med åldern, slät och klibbig, varierande färg från orangebrun till rödbrun till brun, rundad till oregelbunden i formen med en diameter på upp till 100 mm.
Sticka
Blekgul med karakteristiska rödbruna fläckar, kort och köttig, rak och något förtjockad mot basen, med rosa mycel.
Porer
Gul utan färgförändring vid blåmärken eller skärning, kantig, fäst vid stipen.
Utskrift av sporer
Ljusbrun.
Kött
Gulfärgad utan färgförändring vid skärning eller blåmärken.
Färgtest
Järnsulfat - Svagt blå färg på hatten
Ammoniak - Blågrå (hatt och sticka), brun (porer)
KOH - blågrå (hatt, svagare på stjälken), brun (porer)
Mikroskopi
Sporer fusiforma, släta, 8.3-10.2µm x 3.9-4.7µm, Q=1.89-2.32, Qm=2.10
Liknande arter
-
Har mjölkdroppar under sina unga hattar och vitt (snarare än rosa) mycel vid basen.
-
Liknar i allmänt utseende och gynnad livsmiljö men den har en stor vit stamring.
Medicinska egenskaper
Svampen innehåller flera tokoferoler, en klass av kemiska föreningar som tillsammans kallas vitamin E, och som ger antioxidantaktivitet. De innehåller också flera organiska syror, främst paren äppelsyra och kininsyra samt citronsyra och ketoglutarsyra, som utgör 42% respektive 30% av de totala organiska syrorna. Sammansättningen och koncentrationen av organiska syror i svampar är viktiga faktorer för att påverka deras smak; vissa organiska syror bidrar till antioxidantaktiviteten.
Taxonomi och etymologi
När Elias Magnus Fries 1838 beskrev denna art gav han den namnet Boletus collinitus, och den överfördes till sitt nuvarande släkte Suillus 1898 av den tyske botanisten Otto Kuntze (1843 - 1907). Andra synonymer för denna art är Boletus collinitus Fr., och Suillus fluryi Huijsman.
1969 fann den holländske mykologen H.S.C. Huijsman beskrev varieteten S. collinitus var. aureus (som S. fluryi var. aureus; S. fluryi är en synonym till S. collinitus) baserat på en samling från Schweiz. Varieteten velatipes beskrevs 1998 av Giampaolo Simonini och kollegor från italienska samlingar.
I en molekylär analys från 1996 av 38 olika Suillus-arter användes sekvenserna av deras interna transkriberade spacers för att härleda fylogenetiska relationer och klargöra släktets taxonomi. Resultaten visade att S. collinitus är närmast besläktad med ett exemplar av S. granuatus insamlad från Nepal. Enligt författarna representerar detta nepalesiska isolat troligen en art som skiljer sig från nordamerikanska och europeiska isolat, baserat på morfologi och koppling till värdträd.
År 2006 visade en fylogenetisk analys av Suillus-isolat som samlats in från Spanien att S. collinitus var nära besläktad med andra arter som är "typiska för Medelhavsområdet", nämligen Suillus bellinii, Suillus luteus, och Suillus mediterraneensis.
Den brittiske botanisten Mordecai Cubitt Cooke kallade svampen för "ringlös gul boletus" i en publikation från 1873.
Det specifika epitetet collinitus kommer från latin och betyder "utsmetad" eller "insmord", medan det generiska namnet Suillus är mycket enkelt och kommer från det latinska substantivet sus, som betyder gris, Suillus betyder därför grisar (svin) och är en referens till den feta naturen hos hattarna hos nästan alla svampar i detta släkte.
Källor:
Foto 1 - Författare: Holger Krisp (CC BY 3.0 Ej publicerad)
Foto 2 - Upphovsman: tato grasso (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)
Foto 3 - Författare: Paffka (CC BY-SA 3.0 Ej publicerad)
Foto 4 - Författare: vesna maric (kalipso) (CC BY-SA 3.0 utan stöd)
