Suillus brevipes
Vad du bör veta
Suillus brevipes kännetecknas av en slät, viskös, mörkbrun till vinrödbrun hatt och en stjälk som vanligtvis saknar körtlar. Arten är kosmopolitisk och finns i stora delar av USA.S. Den växer i mykorrhizasamhälle med olika arter av två- och tretåiga tallar, särskilt lodgepole och ponderosatall. I successionen av mykorrhizasvampar i samband med återväxt av tall efter kalhuggning eller skogsbränder har S. brevipes är en svamp med flera stadier, som finns i alla stadier av trädens utveckling. Svamparna är ätliga och innehåller mycket av den essentiella fettsyran linolsyra.
Liksom många arter av släktet Suillus är S. brevipes är ätlig, och svampen betraktas som ett val av vissa. Lukten är mild och smaken mild eller lätt syrlig. Fältguider rekommenderar vanligtvis att man avlägsnar den slemmiga kutikulan och, i äldre exemplar, rörlagret före konsumtion. Svamparna är vanliga i dieten hos grizzlybjörnar i Yellowstone National Park.
Andra namn: Kortstjälkad bolmört, Kortstjälkad slippery jack, Stubby-stjälk, Kortstjälkad suillus.
Identifiering av svampar
Ekologi
Mykorrhizabildande med äkta tallar; växer ensam, spridd eller i flock; sensommar och höst; allmänt spridd i Nordamerika.
Hatt
5-10 cm; konvex, blir brett konvex och förblir så länge - eller blir så småningom mer eller mindre platt; slemmig; slät; mörk till mörkt rödbrun, bleknar till kanel eller gulbrun; kanten först krökt och blek, men naken (utan rester av slöja).
Porerna yta
Blekgul, blir smutsigt olivfärgad; 1-2 cirkulära porer per mm; rör till ca 1 cm djupa.
Stjälk
2-5 cm lång; 1-3 cm tjock; svullen och knubbig som ung; ofta kort, även vid mognad; vit i början, blir blekgul; körtelprickar saknas som ung, och är dåligt utvecklade eller saknas vid mognad; utan ring.
Kött
Vit till en början, blir gul med åldern; mjuk; fläckar inte vid skivning.
Lukt och smak
Inte särskiljande.
Kemiska reaktioner
Ammoniakviolett på höljets yta; rosa till negativ på köttet. KOH mörkgrå till svart på ytan; lila till grå på köttet. Järnsalter olivfärgade på köttet.
Sporavtryck
Brun till matt kanelfärgad.
Mikroskopiska kännetecken
Sporer 7-10 x 3 µ; släta; subfusoida. Pleuro- och cheilocystider cylindriska till klavformade; upp till ca 50 x 10 µ; hyalina till brunaktiga.
Liknande arter
-
Har en längre stjälk och tydligt upphöjda korn på stjälken.
Suillus pallidiceps
Kännetecknas av sin blekgula täckfärg
Suillus pungens
Har en karakteristisk stickande lukt, jämfört med den milda lukten hos S. brevipes, och liknande S. granulatus, har körtelprickar på stjälken.
Molekylära fylogenetiska analyser av ribosomala DNA-sekvenser visar att de mest närbesläktade arterna till S. brevipes inkluderar S. luteus, S. pseudobrevipes, och S. Weaverae.
Taxonomi och etymologi
Arten beskrevs först vetenskapligt som Boletus viscosus av den amerikanske mykologen Charles Frost 1874. År 1885 förklarade Charles Horton Peck, som hade hittat exemplar i tallskogar i Albany County, New York, att artnamnet var en taxonomisk homonym (Boletus viscosus användes redan för en annan art som namngavs av Ventenat 1863), och döpte därför om den till Boletus brevipes. Dess nuvarande namn tilldelades av tyska Otto Kuntze 1898. William Alphonso Murrill döpte om den till Rostkovites brevipes 1948; släktet Rostkovites anses nu vara synonymt med Suillus.
Agaricales-specialisten Rolf Singer inkluderade Suillus brevipes i subsektionen Suillus i släktet Suillus, en infragenerisk (en taxonomisk nivå under släktet) gruppering av arter som kännetecknas av ett kanelbrunt sporavtryck, och porer som är mindre än 1 mm breda.
Det specifika epitetet härstammar från latinets brevipes, som betyder "kortfotad".
Synonymer
Boletus brevipes Peck (1885)
Boletus viscosus Frost (1885)
Rostkovites brevipes (Peck) Murrill (1948)
Källor:
Foto 1 - Författare: Ron Pastorino (Ronpast) (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)
Foto 2 - Författare: Johannes Harnisch (Johann) (CC BY-SA 3.0 Oporträtterad)
Foto 3 - Författare: Jason Hollinger (CC BY-SA 3.0 Ej rapporterad)
Foto 4 - Författaren: Alan Rockefeller (Alan Rockefeller) (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)
Foto 5 - Författaren: Alan Rockefeller (Alan Rockefeller) (CC BY-SA 3.0 Ej rapporterad)
