Amanita submembranacea

Vad du bör veta

Amanita submembranacea är en svampart som tillhör familjen Amanitaceae. De unga exemplaren har en märkbar hattrand som är ljusare än resten av hatten. Huvans färg varierar mycket och kan vara brun, grå och olivgrön. Den växer i bergen på sura, organiska, djupa jordar tillsammans med gran, björk, lärk och gran i de flesta europeiska länder. I Nordamerika finns en mycket likartad art som heter Amanita sinicoflava Tulloss.

Vissa källor säger att den är ätbar när den tillagas, men giftig rå, på grund av dess termovolatila toxiner. Ultimate Mushroom rekommenderar inte att man samlar in och äter denna svamp.

Andra namn: Oliv Amanita, tyska: Grauhäutiger Scheidenstreifling, Olivgrüner Streifling, Grüner Streifling, Grünbrauner Streifling, Muchomůrka šedopochvá (Tjeckien), Gråspættet kam-fluesvamp (Danmark).

Identifiering av svamp

1. Keps

   Upp till 115 mm bred; locket är gråbrunt, rödbrunt, olivbrunt, ockragrått, olivgrönt. Först konisk, senare klockformad till konvex, slutligen nästan platt, med en låg puckel i mitten. Ytan är slät och torr. Enstaka, stora, vita till grå fläckvisa skräp förekommer ofta.

2. Gälar

   Fritt, inte särskilt trångt och benvitt som tenderar att bli grått eller brunt med åldern; de korta gälarna är trunkerade till subtrunkerade, rikligt förekommande och ojämnt fördelade.

3. Stjälk

   Stjälken är exannulerad och har en mantelformad, submembranös volva vid basen. Denna volva blir snabbt grå efter att den har delats för att exponera pileus, och den ser ofta ut som en duk med flagor av gammal färg på sig.

4. Kött

   Vita till svagt gulaktiga.

5. Sporer

   (8.3-) 9.5 - 13.0 (-14.5) x (7.3-) 9.0 - 12,0 (-13.0) µm och är klotformiga till subklotformiga (sällan brett ellipsoida) och inamyloida. Klämmor saknas från basidiernas baser.

6. Sporavtryck

   Vit.

7. Livsmiljö

   Blandskog, blåbär, mestadels barrträd, gran, gran, lärk, mindre ofta lövträd som björk, bok, hassel, symbiotisk svamp, ofta på sur mark. Växer enskilt eller i små grupper.

8. Årstid

   Juni till oktober.

Liknande arter

1. Amanita ceciliae

   Hatten är olivfärgad med en blek kant och dess volva är kraftig snarare än tunn och läderartad.

2. Amanita virosa

   Denna svamp har en slät stjälk utan ormskinnsmönster.

3. Amanita umbrinolutea

   Den brungula paddstjärten har liknande färg, men resterna av vela på huden på locket är sällsynta och slöjan blir inte grå.

4. Amanita battarrae

   Kan vara likartade i livsmiljöer. Hatten är gul-oli

Taxonomi och etymologi

1975 beskrev den franske mykologen Marcel Bon denna svamp och gav den namnet Amanitopsis submembranacea.

1979 överförde den tyske mykologen Frieder Gröger Amanita submembranacea till dess nuvarande namn.

Det specifika epitetet submembranacea syftar på den mycket tunna (submembranösa) och spröda volva vid basen av stammen.

Synonymer

1. Amanitopsis submembranacea Bon, Bull. mens. Soc. linn. Lyon 44 (6): 176 (1975)

2. Amanita griseoargentea (Contu) Contu, Micol. Veg. Medit. 12 (2): 146 (1997)

3. Amanita submembranacea var. griseoargentea Contu [som 'submenbranacea'], Micologia Veneta 2 (3): 8 (1986)

4. Amanita olivaceogrisea Kalaméés i Urbonas, Kalaméés & Lukin. 1986. Konspektion. Fl. Agaric. Svamp. Litauen Lettland Estland: 45.

5. Amanita umbrinolutea var. fusco-olivacea Kühner ex Contu, Boletín de la Sociedad Micológica de Madrid 13: 91 (1989)

6. Amanita fuscoolivacea (Kühner ex Contu) Romagnesi, Amanita fusco-olivacea (Kühner ex Contu) Romagn., Bulletin de la Société Mycologique de France 108 (2): 74 (1992)

Källor:

Foto 1 - Upphovsman: Björn S... (CC BY-SA 2.0 Generisk)

Bild 2 - Upphovsman Irene Andersson (irenea) (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)

Foto 3 - Upphovsman: James Lindsey (CC BY-SA 2.5 Generisk)

Foto 4 - Upphovsman: James Lindsey (CC BY-SA 2.5 Generisk)

Foto 5 - Författare Jadf88 (CC BY-SA 4.0 Internationell)