Amanita excelsa
Vad du bör veta
Amanita excelsa är en svampart i familjen Amanitaceae. Hatten är gråsilvrig till ljusbrun och täckt av benvita till gråa fläckiga fjäll. Sfärisk till konvex till platt. Stjälken är vit med en tydlig kjol och stjälkens botten är bulbös snarare än att den ser ut som en volva. Den finns i Asien, Europa och Nordamerika, där den växer i lövskogar.
I de flesta riktlinjer beskrivs den som en ätbar medlem av Amanita-familjen. De måste kokas ordentligt före konsumtion, vissa toxiner förstörs av värme. Smaken och konsistensen är behaglig men på grund av risken att förväxla dem med dödliga Amanitas rekommenderar Ultimate Mushroom inte att samla in och äta denna svamp.
Andra namn: Gråfläckig Amanita, Falsk Panthercap, Grå Warted Amanita.
Identifiering av svampar
Kap
50 - 120 (-150) mm bred, gråbrun eller umbrabrun eller olivbrun, hemisfärisk när den är ung, konvex, sedan plan, med en inåtböjd och icke strimmig kant. Hatten är ursprungligen täckt av en volva, som när den expanderar sönderfaller i tunna, mjöliga, grå, oregelbundna fläckar av volvavävnad som är lätta att avlägsna. Hattköttet är vitt och ganska tjockt ovanför stammen.
Gälar
Tät, vit, adnexed, 4 - 9 mm bred, med en odekorerad till fint flockig kant. Korta gälar finns i grupper om en till tre mellan varje par av fullängdsgälar.
Stam
60 - 120 (-150) × 15 - 30 mm, något avsmalnande uppåt, fast, vit till blekgrå och strimmig ovanför ringen. Den är täckt med oansenliga, vita till blekgrå, korniga fjäll under ringen, som bildar koncentriska cirklar mot basen. Basen är förstorad till en bulb upp till 40 mm bred men kan ibland vara knappt bredare än stammen när stammen är fullt expanderad. Ringen är membranös, kjolliknande, med den övre ytan strimmig. Volva finns som 2 - 5 blekt ockrabruna zoner av sprött material ovanför bulben. Köttet är fast.
Lukt och smak
Lukten är svagt gräsliknande enligt vissa europeiska författare. Andra europeiska författare säger att den har en svag lukt eller smak av rädisa.
Sporer
Sporerna mäter, enligt Neville och Poumarat, (7.0-) 7.5 - 10.0 (-13.5) × (5.0-) 5.5 - 7.0 (-8.0) µm och är i stort sett ellipsoida till ellipsoida, ibland långsträckta och amyloida. Klämmor saknas vid basidiernas baser.
Sporer Tryck
Vit.
Livsmiljö
Den är mykorrhizabildande med en hel del olika träd, bl.a. ek, björk, kastanj, gran och tall. Hittas oftast längs kanterna av skogsområden.
Säsong
Juli till november.
Liknande arter
-
Det finns en vit påsrest på en vit eller ljus grapefrukthatt, men den är inte pyramidformad. Den har en bräcklig nedhängande ring.
-
Har ett vårtliknande vitt lock med trasiga slöjfragment som hänger från brämet. Vuxna arter har ett tak som är välvt snarare än platt.
-
Denna svamp kan undvikas genom att mycket noggrant studera kjolen på stammen.
-
Kan också se likadan ut men köttet är rödfärgat. Blusher är också ätlig.
Taxonomi och etymologi
Denna svamp beskrevs 1821 och fick namnet Agaricus excelsus av den store svenske mykologen Elias Magnus Fries. 1871 placerade Paul Kummer svampen i släktet Amanita och den döptes om till Amanita excelsa.
Det specifika epitetet excelsa är ett latinskt adjektiv som betyder upphöjd eller hög, medan spissa betyder tät eller trång - en referens till de tätt placerade gälarna hos dessa svampar.
Varieteter:
Amanita spissa för. alba (Gilbert) Gilbert, identisk med typen, men helt vit.
Amanita spissa var. valida (Fries) Dörfelt & Roth = Amanita valida (Fr.) Quélet, som har en mer brungrå universal slöja och brunare kött.
Amanita spissa var. excelsa (Fries:Fries) Dörfelt & Roth (= Amanita ampla Persoon), slankare än typen, med mer rotande bas och nästan inga vårtor.
Amanita spissa var. cariosa (Fries) Gilbert = Amanita cariosa (Fr.) Quélet, liknar den föregående, med nästan ihålig sticka, mer sällsynt art.
Synonymer
Venenarius excelsus (Fr.) Murrill, 1948
Amanita spissa var. excelsa (Fr.) Dörfelt & I.L. Roth, 1982
Amanita ampla Pers., 1801
Amanita solida Ferry, 1890
Amanita raphaniodora Ferry, 1890
Amanita spissa (Fr.) Bertill., 1866
Amanita cariosa (Fr.) Quél., 1880
Amanita valida (Fr. ex) Bertill., 1866
Amplariella valida (Bertill.) A.G.Papegoja, 1960
Källor:
Foto 1 - Författare: A.excelsa (CC BY 3.0 Ej rapporterad)
Foto 2 - Upphovsman: Björn S... (CC BY-SA 2.0 Generisk)
Foto 3 - Författare: Jerzy Opioła (CC BY-SA 3.0 Ej porträtterad)
Foto 4 - Författare: Jerzy Opioła (CC BY-SA 3.0 Ej marknadsförd)
Foto 5 - Författare: Holger Krisp (CC BY 3.0 Ej rapporterad)