Exidia glandulosa

Vad du bör veta

Exidia glandulosa är en typ av svamp som finns i Europa och som växer på döda grenar av ekar. Den producerar glänsande svarta blåsliknande fruktkroppar som kan vara upp till 3 cm breda, och växer ensam eller i grupper. Fruktkropparna är till en början fasta men kan bli mjuka och förvridna med åldern eller i fuktigt väder. Ovansidan är glänsande och prickig med små bulor medan undersidan är slät till en början men senare utvecklar små taggar. Svampen orsakar vitröta i träet och bryter ner ligninet. När fruktkropparna torkar ut kan de krympa och bilda en platt svart skorpa.

I vått väder blir Exidia glandulosa svart och geléaktig; men under långvariga torrperioder krymper den till en serie konformade olivbruna skorpor. De enskilda fruktkropparna smälter ibland samman till större klumpar.

Enligt forskning av Rockett TR och Kramer CL (1974) i Mycologia 66:926-941, kan svampen producera 6 500 sporer per timme per kvadratcentimeter under en tremånadersperiod.

Andra namn: Svart häxsmör, Svart gelérulle, Warty Jelly Fungus, Tyska (Abgestutzter Drüsling, Stoppeliger Drüslinge), Nederländerna (Eikentrilzwam).

Identifiering av svampar

1. Fruktkropp

   Enskilda fruktkroppar är 0.39 till 1.1 till 3 cm i diameter, men är vanligtvis sammansmälta till stora fläckar (ofta över 50 cm långa); gelatinös; flikig och hjärnlik; rödsvart till svart; ytan slät eller något skrovlig.

2. Sporavtryck

   Vit.

3. Livsmiljö

   Den är saprobisk, växer på nyligen nedfallna lövträdsstockar och grenar (särskilt ek), och är vanligt förekommande i Nordamerika under vår och höst, med enstaka förekomster under sommar och vinter. I Centraleuropa är den vanlig i bokskogarю

4. Mikroskopiska kännetecken

   Sporer 10-16 x 3-5 µ; korvformade; släta. Basidier longitudinellt septerade (korsade), med sterigmata till 65 µ långa. Klämanslutningar närvarande.

Liknande arter

1. Exidia nigricans

   Har fler knappformade fruktkroppar i kluster som snabbt blir deformerade och flyter samman och bildar en utgjutande, flikig massa som kan vara 3.10 cm (9 tum) eller mer i diameter. De två arterna är omöjliga att skilja åt mikroskopiskt, men DNA-forskning visar att de är olika.

2. Exidia recisa

   Har mer upprätta fruktkroppar utan vårtor på ytan, ljusare färger (från gulbrun till mörkbrun) och en liten bas.

3. Bulgarien inquinans

   Bildar liknande, gummiaktiga-gelatinösa, svartaktiga fruktkroppar på ek. Deras övre ytor är dock helt släta och de producerar rikligt med svarta (inte vita) sporavtryck, som ofta lämnar en svart fläck om man torkar av dem med handen.

Taxonomi och etymologi

Det råder viss osäkerhet om klassificeringen av häxsmör. Vissa experter placerar den i ordningen Tremellales, medan den i USA kategoriseras under familjen Auriculariaceae, medan den i Storbritannien är under Exidiaceae. Den franske naturforskaren Jean Baptiste Francois (Pierre) Bulliard beskrev den först 1789 som Tremella glandulosa, men senare flyttade den svenske mykologen Elias Magnus Fries den till släktet Exidia. Fries använde dock namnet Exidia glandulosa för både häxsmör och en annan gelésvamp som heter Exidia plana. De två arterna särskiljdes slutligen av den holländske mykologen Marinus Anton Donk.

Namnet Exidia betyder utsöndring eller färgning, vilket är passande eftersom denna svamp ser ut som en utsöndring när den är våt och som en mörk fläck på trä när den är torr. Namnet glandulosa kommer från den rikliga förekomsten av körtlar (papiller) på ytan av fruktkropparna hos denna svamp.

Synonymer och varieteter

• Tremella atra O.F. Müller (1782), Flora danica, 15, p. 5, tab. 884

• Tremella glandulosa Bulliard (1788), Herbier de la France, 9, tab. 420, fig. 1 (Basionyme) Sanctionnement : Fries (1822)

• Tremella glauca Persoon (1794), i Römer, Neues magazin für die botanik, 1, s. 111

• Peziza glandulosa (Bulliard) Schrader (1799), Journal für die botanik, 2(2), p. 59

• Tremella spiculosa Persoon (1800) [1799], Observationes mycologicae seu descriptiones tam novorum quam notabilium fungorum, 2, p. 99

• Tremella spiculosa var. ß glauca (Persoon) Persoon (1801), Synopsis methodica fungorum, p. 624

• Tremella arborea Smith (1812), English botany: or, coloured figures of British plants, Edn 2, tab. 2448

• Tremella flaccida Smith (1812), English botany: or, coloured figures of British plants, Edn 2, tab. 2452

• Gyraria spiculosa (Persoon) Gray (1821), Ett naturligt arrangemang av brittiska växter, 1, p. 594

• Auricularia glandulosa (Bulliard) Wahlenberg (1826), Flora suecica enumerans plantas sueciae indigenas, 1, p. 994

• Spicularia glandulosa (Bulliard) Chevallier (1826), Flore générale des environs de Paris, 1, s. 94

• Exidia spiculosa (Persoon) Sommerfeldt (1826), Supplementum florae lapponica, p. 307

• Exidia applanata Schweinitz (1832), Transactions of the American philosophical Society, serie 2, 4(2), s. 185

• Exidia plicata Klotzsch (1839), i Dietrich, Flora reigni Borussici, Flora des Königreichs Preussen, 7, tab. 475

• Tremella cinerea Bonorden (1851), Handbuch der allgemeinen mykologie als anleitung zum studium derselben, p. 151

• Tremella nigra Bonorden (1851), Handbuch der allgemeinen mykologie als anleitung zum studium derselben, p. 151

• Tremella neglectaTulasne (1872), Annales des sciences naturelles, botanique, série 5, 15, s. 222

• Exidia glandulosa subsp.* plicata(Klotzsch) P. Karsten (1882), Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk, 37, s. 198

• Exidia neglecta J. Schröter (1888) [1889], i Cohn, Kryptogamen-flora von Schlesien, 3(1), p. 393

• Tremella grilletii var. neglecta (Tulasne) Costantin & L.M. Dufour (1891), Nouvelle flore des champignons, Edn 1, p. 208

• Tremella faginea Britzelmayr (1895), Botanisches centralblatt, 62, p. 313, fig. 29

Källor:

Foto 1 - Författaren: Dan Molter (svampydan) (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)

Bild 2 - Upphovsman: Nina Filippova (CC BY 4).0 International)

Foto 3 - Författare: Nova Patch (CC BY-SA 4.0 Internationell)

Foto 4 - Författare: aarongunnar (CC BY 4.0 Internationellt)

Foto 5 - Upphovsman: Erik (Offentlig domän)