Pholiotina rugosa
Vad du bör veta
Pholiotina rugosa är en liten brun svamp som växer i en kruka. Fettbrun hatt 25 mm i diameter med mörk stor central umbo och ljusare orangebrun strimmig kant. Flexibel mörkgrå stjälk 3 cm lång, 2 mm i diameter, ljusare och pudrig i toppen med en bruten ring som var brun på toppen och vit på undersidan. Ljusbruna fria gälar med fina tandningar längs kanterna och kanske rester av cortina på dem, även om det kan ha varit spindelväv eller snigelslem! Spore tryck rost-tawny. Det är en vanlig gräsmattesvamp som är vitt spridd och särskilt vanlig i nordvästra Stillahavsområdet
Denna art är dödligt giftig. De har visat sig innehålla amatoxiner, som är mycket giftiga för levern och är ansvariga för många dödsfall på grund av förgiftning från svampar i släktena Amanita och Lepiota. De förväxlas ibland med Psilocybe på grund av deras likartade lock.
Andra namn: Vanlig karljohanssvamp.
Identifiering av svampar
Ekologi
Saprobisk; växer ensam eller i flock på marken i skogar eller stadsmiljöer, ofta i trädgårdsområden nära vedartat skräp; vår och sommar i nordligt tempererade klimat, eller övervintrar i medelhavsklimat; i Nordamerika distribuerad främst i en zon från upstate New York till Michigan - och, särskilt, från norra Kalifornien till Alaska; även rapporterad från Europa och Oceanien.
Kapsyl
1-2 cm; till en början brett konisk till brett klockformad, sedan brett konvex till planokonvex, ibland med en central bula; tunn; smörjande; kal; slät eller fint skrynklig över mitten; mörkt orangebrun centralt och gulbrun mot kanten; kanten fint linjerad, ungefär halvvägs till mitten.
Gälar
Smal fäst vid stjälken; tät; korta gälar vanliga; vitaktig till brunaktig; först täckt av en vitaktig partiell slöja.
Stjälk
20-35 mm lång; 2-3 mm tjock; skör; jämn över en något svullen bas; brunaktig till brun under och vitaktig över; pruinös till fibrillös; med en ganska ihållande, vitaktig till brunaktig, uppåtsvängd ring som ibland har en räfflad övre kant.
Kött
Osubstantiell; vattnig brunaktig; oföränderlig.
Lukt
Inte särskiljande.
Sporavtryck
Gulbrun.
Mikroskopiska kännetecken
Sporer 8-9 x 5-6 µm; ellipsoida; med en 1-1.5 µm por; slät; väggar ca 0.5 µm tjock; klart orangebrun i KOH. Basidier 4-sterigmata; 20-25 x 6-8 µm; klavformade. Pleurocystidia ej funnen. Cheilocystidier 30-35 x 6-8 µm; lageniforma, de flesta med ganska lång hals; tunnväggiga; släta; hyalina i KOH. Pileipellis hymeniform; terminalceller obpyriforma; upp till 25 µm i diameter; släta; hyalina i KOH.
Liknande arter
-
Ser likadan ut, men är i allmänhet större och växer på fallna stockar snarare än på marken.
Pholiotina rugosa
Det finns många likadana svampar, beroende på vad man vill kalla "likadana"; det är trots allt en liten brun svamp.
-
Är en skarpare konisk svamp som förekommer kortvarigt på gräsmattor och andra gräsytor; den har ingen stamring.
Taxonomi och etymologi
Denna svamp beskrevs vetenskapligt första gången 1898 av den amerikanske mykologen Charles Horton Peck (1833 - 1917), som gav den namnet Pholiota rugosa. Denna art överfördes till sitt nuvarande släkte 1981 av den brittiske mykologen Roy Watling (b. 1938), vid vilken tidpunkt dess binomiala namn blev Conocybe rugosa.
Det generiska namnet Conocybe kommer från latinets Conus som betyder kon, och cybe som betyder framåt - alltså "med koniskt huvud", eller med andra ord konhatt. Mindre uppenbart är att det specifika epitetet rugosa betyder skrynklig - en referens till strukturen på hattytan.
Synonymer
Pholiota rugosa Peck (1898)
Pholiotina filaris var. rugosa (Peck) Singer (1950)
Conocybe rugosa (Peck) Watling (1981)
Agaricus togularius var. filarisFr. (1884)
Agaricus togularis var. filaris Fr. (1884)
Pholiotina filaris (Fr.) Peck (1908)
Pholiota togularis var. filaris (Fr.) J.E.Lange (1921)
Pholiota filaris (Fr.) Singer (1936)
Conocybe filaris (Fr.) Kühner (1935)
Galera vestita var. Pusilla Quél. (1886)
Conocybe pusilla (Quél.) Romagn. (1937)
Källor:
Foto 1 - Författare: Lord Majonnäs (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)
Foto 2 - Författare: Herr Majonnäs (CC BY-SA 3.0 Ej angiven)
