Porphyrellus porphyrosporus
Vad du bör veta
Porphyrellus porphyrosporus är en typ av svamp som tillhör familjen Boletaceae. Den är svår att upptäcka på grund av sin purpurbruna hatt och stam och kan hittas växande under tallar och lövträd. Dess mest utmärkande kännetecken är det lila-bruna sporavtrycket och den blågröna färgen på köttet i toppen av stammen och ovanför hymenium.
Den är vanligt förekommande i Europa och Nordamerika i hela nordvästra Stillahavsområdet, inklusive Michigan, Kalifornien, Nova Scotia och Washington, och förekommer från sensommaren till hösten, ofta i små grupper, i anslutning till lövträd som bok och ek. Svampen har en torr, sammetsliknande hatt som är mörkbrun till olivbrun eller mörk vinbrun, vitt kött som blir blått och sedan rödbrunt när det exponeras, bruna porer när den är ung, rör som blir blåa när de skadas eller exponeras, och en hattfärgad stam som kan vara nätliknande.
Det finns en pågående debatt om dess klassificering och synonymer och DNA-testning har flyttat den till det nyligen upprättade släktet "Porphyrellus."
Den ansågs en gång vara ätbar, men nya rön har visat att den är något giftig.
Andra namn: Mörk bolet, mörk bolet, Düsterer Röhrling (tyska), Hřib Nachovýtrusý (tjeckiska republiken).
Identifiering av svampar
Hatt
6-15 cm bred när den är mogen, börjar som konvex och blir oregelbunden och ojämn med åldern. Ytan är matt, opolerad och hårig, med en färg från sotsvart till mycket mörkbrun, ibland mörkare i mitten och ljusare i kanterna. Kanterna är raka och kan vara böjda eller böjda. Kontexten är 1-2 cm tjock, vit och kan bli blå eller rosa när den skärs. Det fläckar också vaxpapper mörkt blågrönt.
Rör
1.5-2 cm lång och kortare mot kanterna. Den är djupt och brett till smalt nedtryckt och mörkbrun till nästan svart till färgen. Färgen är något ljusare på kanterna och blir blå när den skadas och övergår sedan till purpurbrun. Porerna är upp till 1 mm breda, oregelbundet fördelade och sammanfallande med rören. De blir också blå när de får blåmärken och övergår sedan till mörk mahognybrun färg.
-
Stjälk
Stjälken är 13-20 cm lång och 1.5-2 cm tjock i toppen, klavformad till subklavformad, fast till fylld. Den är torr, tråkig och glabrous, med längsgående ridged och ofta något reticulate, mörkbrun i färg och färgning rödaktig vinaceous när den först skadas och sedan mörkbrun till svart. Ibland finns det områden som färgas blå och den är vitaktig vid basen. Sammanhanget är ljust rosa-tan, blir ljust köttfärgat när det exponeras.
Sporer
13.8-17.6 X 6-9.6 ľm, mörkt ockracerad i Melzers, blekgul i KOH, slät, tjockväggig, subfusoid till subcylindrisk till subovoid i huvudvy, ojämnsidig i sidvy, ingen apikal por.
Sporavtryck
Djupt rödbrun / purpurbrun.
Basidier
30-45 X 10-15 ľm, klavat, fyrsporigt, hyalin; oregelbundna områden i hymenium färgas mörkbruna i KOH. Hymeniala cystider 36-51 X I2-15 ľm, rikliga, kanelbruna i KOH, chokladbruna i Melzers, inbäddade i hymenium, fusoid-ventrikos till mukronat till klavformat med långsträckta, avsmalnande apiklar.
Rör
Trama divergerande, hyalin, ser något gelatinös ut i KOH, hyfer ą8 um breda. Pileus trama sammanvävd, hyalin med undantag för spridda områden som färgas bruna i KOH, homogen. Pileus cuticle differentierad som ett trichodermium, som ofta kollapsar med åldern, med spridda fria hyfspetsar färgade kanelbruna i KOH, inte inkrusterade, cellinnehåll färgat brunt i KOH, hyfer upp till 10 ľm breda. Stipe cuticle är differentierad som ett trassligt trichodermium som färgar kanelbrunt i KOH. Klämanslutningar saknas.
Lukt och smak
Lukten är ofta stark och stickande. Smaken är inte särskiljande. Äldre fruktkroppar har en obehaglig fotogenliknande lukt.
Kemiska reaktioner
KOH-kutikula mörkröd, kontextröd; HN03, HCL och H2SO4-kontextrosa, kutikula ljusröd; sulfoformalin-kontext- och kutikula röd; FeS04-kutikula mörkgrå.
Livsmiljö
Svampen växer från juli till oktober i barrskog och blandskog, på sandiga jordar.
Liknande arter
-
Liknande, men med en glänsande hatt när den är fullt utvecklad. Dess rör blir blå när de skadas.
Taxonomi och etymologi
Mörkskivlingen, som först beskrevs 1835 av Elias Magnus Fries och Fredrik Christopher Theodor Hök som Boletus porphyrosporus i deras avhandling Boleti, Fungorum generis, illustratio, överfördes senare till släktet Porphyrellus av den franske mykologen Jean-Edouard Gilbert 1945. Svampen har fått sitt namn från sin mörkt purpurbruna färg.
Synonymer och varieteter
Boletus asprellus Fries (1838) [1836-38], Epicrisis systematis mycologici, p. 423
Boletus asprellus var. longipes Fries (1874), Hymenomycetes europaei sive epicriseos systematis mycologici, p. 514
Boletus cinereus ss. Krombholz (1836), Naturgetreue abbildungen und beschreibungen der essbaren, schädlichen und verdächtigen schwämme, 5, p. 2, flik. 4, fikon. 26-27
Boletus olivaceobrunneus Zeller och Bailey, Mycologia 27:457. 1935
Boletus porphyrosporus Fr. & Hök, Boleti, 1835
Boletus porphyrosporus var. mindre Bataille & Crawshay (1924) [1923], Bulletin trimestriel de la Société mycologique de France, 39(4), p. 267
Boletus porphyrosporus var. porfyrosporus Fr. (1835)
Boletus pseudoscaber Secretan (1833), Mycographie Suisse, 3, p. 13
Boletus sterbeeckii J. Kickx f. (1849), i Fries, Summa vegetabilium Scandinaviae, 2, s. 317
Gyroporus asprellus (Fries) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 162
Gyroporus porphyrosporus (Fries) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 162
Krombholzia asprella (Fries) P. Karsten (1882), Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk, 37, p. 18
Krombholzia asprella var. longipes (Fries) P. Karsten (1882), Bidrag till kännedom om Finlands natur och folk, 37, p. 18
Krombholzia porphyrospora (Fries) P. Karsten (1882), Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk, 37, p. 17
Krombholziella pseudoscaber (Secr. ex Singer) anon. ined.
Phaeoporus porphyrosporus (Fries) Bataille (1908), Bulletin de la Société d'histoire naturelle du Doubs, 15, p. 11
Phaeoporus porphyrosporus var. porphyrosporus (Fr. & Hök) Bataille (1908)
Porphyrellus atrofuscus Dick och Snell, Mycologia 52:449. 1960
Porphyrellus atrofuscus E.A. Dick & Snell (1961) [1960], Mycologia, 52(3), p. 449
Porphyrellus porphyrosporus (Fr. & Hök) E.-J. Gilbert, (1931)
Porphyrellus pseudoscaber Secretan ex Singer (1945), Farlowia, 2(1), p. 115
Porphyrellus pseudoscaber subsp. cyaneocinctus Singer (1945)
Porphyrellus pseudoscaber subsp. pseudoscaber Secr. ex Singer (1945)
Porphyrellus pseudoscaber subsp. typicus Singer (1945)
Porphyrellus pseudoscaber var. pseudoscaber Secr. ex Singer (1945)
Suillus asprellus (Fries) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, p. 535
Suillus porphyrosporus (Fries) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, p. 536
Tubiporus porphyrosporus (Fries) Ricken (1918), Vademecum für pilzfreunde, Edn 1, p. 205
Tylopilus cyaneocinctus (Singer) Grund & K.A. Harrison (1976)
Tylopilus porphyrosporus (Fries) A.H. Smith & Thiers (1971), The Boletes of Michigan (Ann Arbor), p. 98
Tylopilus porphyrosporus var. porphyrosporus (Fr. & Hök) A. H. Sm. & Thiers (1971)
Tylopilus pseudoscaber (Secretan ex Singer) A.H. Smith & Thiers (1968), Mycologia, 60(4), s. 950
Källor:
Foto 1 - Författare: Holger Krisp (CC BY 3.0 Ej rapporterad)
Foto 2 - Författare: Andreas Kunze (CC BY-SA 3.0 Ej rapporterad)
Foto 3 - Författare: Alan Rockefeller (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)
Foto 4 - Författare: Missvain (CC BY 4.0 Internationell)
Foto 5 - Författare: Dezidor (CC BY 3).0 Ej rapporterad)
