Armillaria tabescens

Vad du bör känna till

Armillaria tabescens är en svampart i släktet Armillaria. Den har ett konvext och slätt lock som vanligtvis varierar från brunt till brunaktigt. Gälarna sitter fast på stjälken och är från början vita, men mörknar med åldern. Stjälken är vanligtvis vit och fibrös. Den har traditionellt använts inom kinesisk medicin för sina potentiella hälsofördelar. Armillaria tabescens innehåller polysackarider och andra föreningar som kan ha immunförsvarsstärkande och antiinflammatoriska egenskaper. Den är allmänt spridd i Nordamerika, Europa och Asien. Den växer vanligtvis på trädens rötter och bas och förknippas ofta med lövträd som ek, lönn och björk.

Även om Armillaria tabescens inte är giftig, anses den i allmänhet inte vara särskilt ätbar på grund av sin hårda konsistens och bittra smak. Vissa människor kan uppleva gastrointestinala störningar om de konsumerar denna svamp. Det finns heller inga bevis som tyder på att Armillaria tabescens har några psykedeliska egenskaper. Vissa svampar, t.ex. Psilocybe cubensis, innehåller psykoaktiva föreningar som psilocybin och psilocin, men A. tabescens innehåller inga kända psykoaktiva ämnen.

Armillaria tabescens är en patogen svamp som kan orsaka rotröta i träd, vilket kan leda till att de faller eller dör. Den kan också bilda stora underjordiska nätverk som kallas "rhizomorfer" som kan sträcka sig flera meter, vilket gör att den lätt kan spridas mellan träd. Svampens mycelium är bioluminiscent.

Andra namn: Ringlös honungssvamp, tysk (Ringloser Hallimasch).

Identifiering av svampar

1. Kapsyl

   Hatten är 1.18 till 3.3 till 10 cm (94 tum) bred när den är fullvuxen. I början är den konvex, men när den blir äldre blir den plattare eller till och med något indragen. Den är torr vid beröring, och när den är ung är den täckt av mörkare bruna fjäll. När den mognar rör sig fjällen mot mitten och kan vara ordnade i ett radiellt mönster. Svampens färg varierar från brun till gulbrun, kanelbrun eller gul. Ibland blir kanterna något fodrade.

2. Gälar

   Löpande längs stjälken eller nästan längs stjälken; nära eller nästan långt ifrån varandra; korta gälar ofta; vitaktiga med rosa inslag; ibland blåmärken eller missfärgningar som är svagt rosaaktiga till brunaktiga.

3. Stjälk

   1.97 till 3.5 till 8 cm (15 tum) lång; 0.20 till 0.39 tum (0.5 till 1 cm) tjock; avsmalnande mot basen; kal och blekt gråaktig till brunaktig nära toppen, mörkare brun och nästan hårig nedtill; utan ring.

4. Kött

   Vitaktig till vattenbrun; förändras inte vid skivning.

5. Lukt och smak

   Lukt ej särskiljande; smak bitter, eller ej särskiljande.

6. Sporavtryck

   Vit.

7. Livsmiljö

   Den finns i östra USA, från de medelatlantiska staterna till söder, och från mellersta Texas och Oklahoma till delar av New England. Svamparna växer på rotveden hos lövträd och kan förekomma vid basen av levande träd, på eller mellan exponerade eller underjordiska rötter, eller nära döda stubbar. De fungerar som nedbrytare men kan också fungera som parasiter eller symbioter med levande träd.

8. Mikroskopiska kännetecken

   Sporer 6-9 x 4-5 µm; ellipsoida; med en framträdande apikulus; släta; hyalina i KOH; inamyloida. Cheilocystider 25-40 x 5-10 µm; klavformade till subklavformade, cylindriska, eller något oregelbundna (ibland nästan flikiga och/eller digitata); septata; tunnväggiga; släta; hyalina i KOH. Pleurocystidia ej funnen. Basidier 2- och 4-ställiga; inte basalt klämda. Pileipellis en kollapsande trichoderm av hyalina till brunaktiga, ofta septata element 2.5-7.5 µm bred.

Liknande arter

1. Omphalotus illudens

   Liknande som A. tabescens när det gäller storlek och nedfallande gälar växer i kluster från döda träd, men kan lätt särskiljas genom sin starkt orange färg.

2. Galerina marginata

   Små till medelstora bruna svampar som växer i kluster på död ved. Kan förväxlas med ung A. tabescens om man inte är uppmärksam, men kan särskiljas genom sitt bruna sporavtryck och förekomsten av en ring.

Synonymer och varieteter

• Agaricus buxeus Persoon (1828), Mycologia europaea, seu complet omnium fungorum in variis europaeae regionibus detectorum enumeratio, 3, p. 190

• Agaricus caespitosus (Berkeley) Berkeley & M.A. Curtis (1867) [1869], The journal of the linnean Society, botanik, 10(45), s. 287

• Agaricus gymnopodius Quelét fide Pearson & Dennis (1948)

• Agaricus irrufatus N. Lund (1845), Conspectus hymenomycetum circa Holmiam crescentium, p. 13

• Agaricus monadelphus Morgan (1883), Journal of the Cincinnati Society of natural history, 6(1), p. 69

• Agaricus socialis de Candolle (1815), Flore française ou description succincte de toutes les plantes qui croissent naturellement en France, Edn 3, 6, p. 48

• Agaricus tabescens Scopoli (1772), Flora carniolica, Edn 2, 2, p. 446 (Basionyme)

• Armillaria mellea var. exannulata Peck (1893) [1892], Annual report of the New York state Museum of natural history, 46, s. 54

• Armillaria mellea var. gymnopodia (Bulliard) Quélet (1886), Bulletin de la Société mycologique de France, 1(3), s. 81

• Armillaria mellea var. tabescens (Scopoli) Rea & Ramsbotton (1917) [1916], Transactions of the British mycological Society, 5(3), p. 352

• Armillaria socialis (de Candolle) Fayod (1889), Annales des sciences naturelles, botanique, série 7, 9, p. 232

• Armillariella tabescens (Scopoli) Singer (1943), Annales mycologici, edii in notitiam scientiae mycologicae universalis, 41(1-3), p. 19

• Clitocybe aquatica Banning & Peck (1891) [1890], Årlig rapport från New York State Museum of Natural History, 44, s. 68

• Clitocybe gymnopodia (Bulliard) Gillet (1874), Les hyménomycètes, ou description de tous les champignons (fungi) qui croissent en France, s. 162

• Clitocybe gymnopodia var. socialis (de Candolle) Costantin & L.M. Dufour (1891), Nouvelle flore des champignons, Edn 1, s. 27

• Clitocybe monadelpha (Morgan) Saccardo (1887), Sylloge fungorum omnium hucusque cognitorum, 5, s. 164

• Clitocybe parasitica Willcox (1901), Oklahoma Agricultural Experiment Station. Bulletin, 49, s. 18

• Clitocybe socialis (de Candolle) Gillet (1874), Les hyménomycètes, ou description de tous les champignons (fungi) qui croissent en France, s. 159

• Clitocybe tabescens (Scopoli) Bresadola (1900), Fungi tridentini, novi vel nondum delineati, 2(14), p. 84, flik. 197

• Collybia tabescens (Scopoli) Gillet (1884), Tableaux analytiques des Hyménomycètes de France (Alençon), p. 68

• Dendrosarcus caespitosus (Berkeley) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, p. 463

• Desarmillaria tabescens (Scopoli) R.A. Koch & Aime (2017), BMC Evolutionary Biology, 17(33), s. 12

• Flammula gymnopodia (Bulliard) Quélet (1873), Mémoires de la Société d'Emulation de Montbéliard, série 2, 5, p. 346(335)

• Fungus tabescens (Scopoli) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, s. 480

• Gyrophila socialis (de Candolle) Quélet (1896) [1895], Compte rendu de l'Association française pour l'avancement des sciences, 24(2), s. 617, pl. 6, fig. 4

• Lentinus caespitosus Berkeley (1847), i W.J. Hooker, The London journal of botany, 6, s. 317

• Monodelphus caespitosus (Berkeley) Murrill (1911), Mycologia, 3(4), s. 192

• Naucoria gymnopodia (Bulliard) Migula (1912), Kryptogamen-flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Band III. Pilze, 2(2), p. 534

• Omphalia mellea var. gymnopodia (Bulliard) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 20

• Omphalia socialis (de Candolle) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 21

• Panus caespitosus (Berkeley) Fries (1851), Novae symbolae mycologicae. Fasciulus primus, sistens fungos in peregrinis terris a botanicis danicis nuper collectos, p. 23

• Pholiota gymnopodia (Bulliard) A.F.M. Reijnders (1998), Persoonia, 17(1), s. 113

• Pleurotus caespitosus (Berkeley) Saccardo (1887), Sylloge fungorum omnium hucusque cognitorum, 5, p. 352

• Pocillaria caespitosa (Berkeley) Kuntze (1891), Revisio generum plantarum, 2, p. 865

• Tricholoma sociale (de Candolle) Sartory & L. Maire (1918), Synopsis du Genre Tricholoma, p. 57

Källor:

Foto 1 - Författare: Katja Schulz (CC BY 2.0 Generisk)

Foto 2 - Upphovsman tnihekr (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)

Foto 3 - Författare: Ak ccm (CC BY-SA 3.0 Ej porträtterad)

Foto 4 - Upphovsman: Antonio Abbatiello (Allmän egendom)