Baeospora myosura
Vad du bör veta
Baeospora myosura är en svampart som producerar svampar med långa, grova hår. Den växer på växtmaterial och gödsel. Den är vit till krämfärgad och sporfärgen är vit, krämfärgad eller gulaktig. Hatten är något rullad runt lamellerna vid kanten. Den övre delen är fint pulveriserad, den underjordiska delen har framträdande, styva hår. Den är vanligt förekommande i Nordamerika och Europa. Den anses vara ogiftig och har inget kulinariskt värde.
Upp till 20 eller fler fruktkroppar kan förekomma på en enda grankotte, ofta ett stort antal unga, små, mindre fruktkroppar utöver de fullvuxna.
Andra namn: Barrkottebaeospora, barrkottehatt, barrkottehatt, grankottsvamp, Mäuseschwanz-Rübling (tyska), Muizenstaartzwam (Nederländerna), Penízečka Drobnovýtrusá (tjeckiska republiken).
Identifiering av svampar
-
Hatt
1-3 cm i diameter; konvex, blir brett konvex eller platt; torr eller något fuktig; kal eller mycket svagt silkesaktig; ljusbrun, bleknar markant till buff från kanten inåt; kanten inte linjerad, eller mycket svagt linjerad vid mognad.
-
Gälar
Smal fäst vid stjälken eller nästan fri från den; trång; vitaktig; utvecklar ibland brunaktiga fläckar.
-
Stam
1.5-5 cm lång och 1-2 mm tjock; likformig; fint pulveriserad eller hårig; vitaktig till brunaktig; basen fäst vid iögonfallande rhizomorfer.
-
Kött
Vitaktig; oansenlig.
-
Lukt och smak
Inte särskiljande.
-
Kemiska reaktioner
KOH-negativ eller svagt olivfärgad på lockets yta.
-
Sporavtryck
Vit.
-
Livsmiljö
Saprobisk; sönderdelar nedfallna kottar från granar och tallar (särskilt gran, tall, Douglasgran och Sitkagran); växer ensam eller i grupper; allmänt utbredd i Nordamerika.
-
Säsong
Juli till november.
-
Mikroskopiska kännetecken
Sporer 3-4.5 x 1.5-2 µ; elliptisk till nästan cylindrisk; slät; amyloid. Pleuro- och cheilocystider klavformiga till fusiforma; upp till 40 µ långa och 10 µ breda; pleurocystider sällsynta; cheilocystider rikliga. Pileipellis en tunn cutis av fastklämda cylindriska element 4-14 µ breda ovanför en subcellulär subcutis.
Liknande arter
-
På våren (mer sällan även på hösten) växer en trådig penninglav på tallkottarna och de har ingen dunig stam.
-
Strobilurus tenacellus
Bitter penningmask med alltid släta (glänsande) gnuggar.
-
Granens penningmask, som är släkt med båda, växer huvudsakligen tidigt på våren på grankottar, mindre ofta på hösten eller under milda vintrar.
-
Mycena strobilicola
Växer på kottarna med en klockformad eller konformad hatt och en märkbar nitrös lukt.
-
Strobilurus truillisatus
Har en kutikula av celltyp och något större, inamyloida sporer.
Taxonomi och etymologi
1818 beskrev Elias Magnus Fries denna art och gav den namnet Agaricus myosura. 1938 överförde den amerikanske mykologen Rolf Singer det till det nu accepterade vetenskapliga namnet Baeospora myosura.
Ordet "Baeospora" kommer från grekiskans baeo, som betyder "liten", och suffixet -spora, som betyder spor. Det specifika epitetet myosura kommer från latin och betyder "råttstjärt" och syftar på den böjda formen på de flesta av barrträdskräftans stjälkar.
Synonymer
-
Collybia myosura (Fr.) Quél., 1872
-
Agaricus myosurus Fr. 1818 (basionym)
-
Baeospora myosura f. myosura (Fr. ) Singer 1938
-
Baeospora myosura f. xeruloides A. Ortega & Esteve-Rav. 2003
-
Chamaeceras varicosus (Fr.) Kuntze 1898
-
Collybia clavus var. myosura (Fr. ) Quél. 1886
-
Collybia clavus var. myosura (Fries) Quélet 1886
-
Collybia conigena (Pers.) P. Kumm. 1871
-
Collybia friesii Bres. 1928
-
Collybia myosura (Fr.) Quél. 1872
-
Marasmius conigenus (Pers.) P. Karst. 1889
-
Marasmius conigenus sensu Rea 1922
-
Marasmius friesii (Bres. ) Rea 1932
-
Marasmius friesii (Bres).) Rea 1932
-
Marasmius myosurus (Fr.) P. Karst. 1889
-
Marasmius varicosus Fr. 1838
-
Mycena myosura (Fr.) Kühner 1938
-
Mycena myosura subsp. myosura (Fr.) Kühner 1938
-
Mycena myosura subsp. varicosa (Fr.) Kühner 1938
-
Pseudohiatula conigena (Pers.) Métrod 1952
-
Strobilurus conigenus (Pers.) Gulden 1966
