Cerioporus squamosus

Vad du bör känna till

Cerioporus squamosus är en typ av svamp som växer på träd och döda stockar i Nordamerika, Asien, Australien och Europa. Den har en gulbrun färg och fjällande strukturer på ytan. Sporer produceras under locket, som växer från rörliknande strukturer. Den kan orsaka skador på vissa trädarter genom att orsaka vitröta. Svampen skördas bäst när den är ung och färsk, eftersom den kan bli angripen av larver och bli seg och oätlig med åldern. Svampen har en mild nötaktig smak och luktar som vattenmelonskal. Den kan se ut som en sadel när den växer på stammarna av vissa träd eller dyker upp ur jorden nära trädrötter.

De fjälliga strukturerna på svampens yta kallas "squamules." De är egentligen ett vävnadslager som täcker hatten och hjälper till att skydda den från skador. De rör som producerar sporer under hatten kallas "porer." Hos Cerioporus squamosus är porerna mycket små och ofta svåra att se utan förstoringsglas.

Även om denna svamp i allmänhet anses vara ätbar, kan vissa människor uppleva matsmältningsbesvär efter att ha ätit den. Det är alltid en bra idé att prova en liten mängd av en ny svamp först för att se hur din kropp reagerar. Förutom dess kulinariska och medicinska användningsområden har Cerioporus squamosus studerats för dess potential som källa till bioaktiva föreningar med antimikrobiella, antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.

Cerioporus squamosus används ibland inom traditionell medicin för att behandla en mängd olika åkommor, inklusive matsmältningsbesvär, artrit och till och med cancer. Det finns dock mycket lite vetenskapliga bevis för att stödja dessa användningar.

Andra namn: Dryadsadel, fjällig polypor, fasanrygg, hökvinge, tyska (Schuppiger Porling), tjeckiska republiken (Choroš šupinatý), Frankrike (Le polypore écailleux).

Identifiering av svampar

1. Kapsyl

   5.91 till 11.81 tum (15 till 30 cm) i diameter; 0.39 till 1.57 tum (1 till 4 cm) tjock; varierande i kontur men i allmänhet halvcirkelformad, njurformad eller solfjäderformad; brett konvex, blir platt, grunt nedtryckt eller djupt nedtryckt; torr; ljusbrun till krämigt gulaktig, med en överlagring av stora, tillplattade, bruna till svartaktiga fjäll som är vagt radiellt anordnade; i åldern ibland vitaktig med rödaktiga till svarta fjäll, eller utvecklar ett svart område över mitten; den tunna marginalen initialt krökt, senare till och med.

2. Poryta

   Löpande längs stammen; vitaktig till krämig, gulaktig med åldern; inte blåmärken; porerna stora vid mognad, kantiga och ofta oregelbundna; rörskikt upp till 0.59 tum (1.5 cm) djupt, inte lätt att separera som ett lager.

3. Stjälk

   0.79 till 3.15 tum (2 till 8 cm) lång; 0.39 till 1.57 tum (1 till 4 cm) tjock; vanligtvis decentrerad eller lateral; vitaktig ovanpå, men snart täckt, från basen och uppåt, med en sammetslen, mörkbrun till svart tomentum; fast.

4. Kött

   Tjock; mjuk när den är ung men blir snart korkig och seg, särskilt i stammen; vit; oföränderlig när den skärs i skivor.

5. Lukt och smak

   Starkt mjölig.

6. Sporavtryck

   Vit.

7. Livsmiljö

   Saprobisk på multnande lövträdsstammar och stubbar, och parasitisk på levande lövträd (i Mellanvästern och östra Nordamerika finns den på en mängd olika lövträd, men den är särskilt förtjust i silverlönn och oxel; i västra Nordamerika förekommer den främst på kvarkasp); orsakar vit hjärtröta; växer ensam eller, oftare, i grupper om två eller tre; ettårig; påträffas vanligen på våren, men ibland även på sommaren och hösten (även på vintern, under värmeperioder); allmänt spridd i Nordamerika men mycket vanligare öster om Klippiga bergen.

8. Mikroskopiska kännetecken

   Sporer 11-15 x 4-5 µm; subcylindriska till långellipsoida; släta; hyalina i KOH; inamyloida. Hymenial cystidia saknas. Hyfalsystem dimitiskt.

Liknande arter

1. Polyporus tuberaster

   Kan se liknande ut. Den växer på västkusten av U.S. och över större delen av Europas fastland och vissa delar av Asien. Den har också en ockrafärgad fjällig hatt, men växer från en stor, svart, knölliknande struktur och är rund snarare än njurformad.

2. Piptoporus betulinus

   Den växer uteslutande på björk och saknar "fjäll".

3. Polyporus mcmurphyi

   Har mindre porer och en vitaktig stjälk.

Cerioporus squamosus Anteckningar för användning vid matlagning

Dessa svampar är utsökta när de är unga och mjuka, men de blir sega och oätliga när de åldras, liknande kyckling av skogssvampar. För att förbereda dem för tillagning, skär bort den svarta stjälken (om sådan finns) och skrapa bort porerna på undersidan av locket. Det bästa är att skiva dem mycket tunt med en mandolinhyvel, eftersom deras fasta konsistens gör dem motståndskraftiga. Du kan koka dem i en täckt kastrull med smör, salt och lite vätska som vatten, vin eller buljong tills vätskan avdunstar och svampen blir lite brun.

Taxonomi och etymologi

1778 beskrev den engelske botanisten William Hudson denna art och gav den namnet Boletus squamosus. 1886 gav Quélet sitt nuvarande namn "Polyporus Squamosus". Det vanliga namnet Polyporus betyder "många porer", och svampar i detta släkte har rör som slutar i porer (ofta mycket små och många). Det speciella epitetet squamosus betyder fjällig och syftar på ett ovanligt mönster av stora bruna fjäll på dess yta.

Synonymer och varieteter

• Agarico-pulpa ulmi Paulet, Traité des champignons 2:102, pl. 16:1-2 (1793)

• Agaricus favosus (Linnaeus) Lamarck (1783), Encyclopédie méthodique, Botanique, 1, p. 50

• Boletus cellulosus Lightfoot (1777), Flora scotica, 2, p. 1032

• Boletus favus Linnaeus (1763), Species plantarum exhibentes plantas rite cognitas ad genera relatas, Edn 2, 2, p. 1645

• Boletus iuglandis Schaeff., 1774

• Boletus juglandinus J.J. Planer (1788), Index plantarum quas in agro erfurtensi sponte provenientes, p. 281

• Boletus juglandis Schaeff., Fungorum qui in Bavaria et Palatinatu circa Ratisbonam nascuntur Icones 4:75, pl. 101-102 (1774)

• Boletus maximus Schumach., Enumeratio Plantarum, i Partibus Sællandiae Septentrionalis et Orientalis Crescentium 2:381 (1803)

• Boletus michelii (Fr.) Pollini

• Boletus platyporus Persoon (1794), i Römer, Neues magazin für die botanik, 1, s. 107

• Boletus polymorphus Bulliard (1782), Herbier de la France, 3, tab. 114

• Boletus rangiferinus Bolton, An History of Fungusses, Growing about Halifax 3:138 (1790)

• Boletus squamosus Hudson (1778), Flora Anglica, Edn 2, s. 626 (Basionyme) Sanctionnement : Fries (1821)

• Boletus subsquamosus Batsch (1783), Elenchus fungorum, p. 97, flik. 10, fikon. 41

• Bresadolia caucasica Shestunov (1910), i Magnus, Hedwigia, 50, s. 100

• Bresadolia paradoxa Speg., Anales de la Sociedad Científica Argentina 16 (6):277 (1883)

• Bresadolia squamosa (Hudson) Teixeira (1986), Revista Brasileira de Botânica, 9(1), p. 43

• Cerioporus boucheanus (Klotzsch) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 167

• Cerioporus rostkovii (Fries) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 167

• Cerioporus squamosus (Hudson) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 167

• Favolus boucheanus Klotzsch (1833), Linnaea, Ein journal für die botanik, 8, p. 316, flik. 5

• Favolus squamosus (Huds.) Ames, Annales Mycologici 11 (3):241 (1913)

• Grifola platypora (Persoon) Gray (1821), Ett naturligt arrangemang av brittiska växter, 1, p. 643

• Hexagonia sinensis (Fries) Fries (1851), Nova acta regiae Societatis scientiarum Upsaliensis, serie 3, 1, p. 100

• Leucoporus lepidus Pat., Bulletin de la Société Mycologique de France 33:52 (1917)

• Melanopus coronatus (Rostkovius) Bourdot & Galzin (1925), Bulletin de la Société mycologique de France, 41, s. 108

• Melanopus squamosus (Hudson) Patouillard (1887), Les hyménomycètes d'Europe, anatomie générale et classification des champignons supérieurs, p. 137

• Polyporellus boucheanus (Klotzsch) P. Karsten (1882), Bidrag till kännedom af Finlands natur och folk, 37, s. 30

• Polyporellus rostkovii (Fries) P. Karsten (1879), Meddelanden af societas pro fauna et flora fennica, 5, p. 38

• Polyporellus squamatus (Lloyd) Pilát (1936), Beihefte zum botanischen centralblatt, zweite abteilung, 56(1-2), p. 55

• Polyporellus squamosus f. clusiana (Britzelmayr) Pilát (1936), Beihefte zum botanischen centralblatt, zweite abteilung, 56(1-2), p. 49

• Polyporellus squamosus f. coronatus (Rostkovius) Pilát (1936), Beihefte zum botanischen centralblatt, zweite abteilung, 56(1-2), s. 50

• Polyporellus squamosus f. helopus (Hariot & Patouillard) Pilát (1936), Beihefte zum botanischen centralblatt, zweite abteilung, 56(1-2), p. 54

• Polyporellus squamosus f. michelii (Fries) Pilát (1936), Beihefte zum botanischen centralblatt, zweite abteilung, 56(1-2), p. 53

• Polyporellus squamosus f. pallidus (Schulzer) Pilát (1936), Beihefte zum botanischen centralblatt, zweite abteilung, 56(1-2), p. 50

• Polyporellus squamosus f. rostkovii (Fries) Pilát (1936), Beihefte zum botanischen centralblatt, zweite abteilung, 56(1-2), p. 53

• Polyporus alpinus Saut., Hedwigia 15:33 (1876)

• Polyporus boucheanus (Klotzsch) Fries (1838) [1836-38], Epicrisis systematis mycologici, p. 438

• Polyporus caudicinus Murrill 1903

• Polyporus clusianus Britzelmayr (1894), Bericht des naturwissenschaftlichen vereins für schwaben und Neuburg, 31, s. 174, fig. 158

• Polyporus coronatus Rostkovius (1848), i Sturm, Deutschlands flora, Abt. III, die pilze Deutschlands, 6(28), s. 33, flik. 17

• Polyporus dissectus Letell., Hist. Beskrivning. Champ.:48 (1826)

• Polyporus favolus juglandis Secretan (1833), Mycographie Suisse, 3, p. 49

• Polyporus flabelliformis Pers., Mycologia Europaea 2:53 (1825)

• Polyporus infundibiliformis Rostk., Tysklands Flora, Abt. III. Die Pilze Deutschlands 4-10:37, t. 17 (1830)

• Polyporus juglandis (Schaeffer) Persoon (1825), Mycologia europaea, seu complet omnium fungorum in variis europaeae regionibus detectorum enumeratio, 2, p. 38

• Polyporus mcmurphyi Murrill (1915), Western Polypores, p. 12

• Polyporus michelii Fries (1821), Systema mycologicum, 1, p. 343

• Polyporus pallidus Schulzer (1874), i Fries, Hymenomycetes europaei sive epicriseos systematis mycologici, s. 533

• Polyporus platyporus (Persoon) Secretan (1833), Mycographie Suisse, 3, p. 50

• Polyporus retirugis (Bres.) Ryvarden, En preliminär polypore flora i Östafrika, 502 (1980)

• Polyporus rostkovii Fries (1838) [1836-38], Epicrisis systematis mycologici, p. 439

• Polyporus sinensis Fries (1821), Systema mycologicum, 1, p. 345

• Polyporus squamatus Lloyd (1911), Mycological writings, 3, sammanfattning av sektionen Ovinus av Polyporus, p. 84, fikon. 505

• Polyporus squamosus (Hudson) Fries (1821), Systema mycologicum, 1, p. 343

• Polyporus squamosus f. michelii (Fries) Bondartsev (1953), Bracket Fungi Europ. SOVJETUNIONEN & Kaukasus, p. 441

• Polyporus squamosus f. rostkovii (Fries) Bondartsev (1953), Bracket Fungi Europ. SOVJETUNIONEN & Kaukasus, p. 440

• Polyporus squamosus var. maculatus Velen., Ceske Houby 4-5:664 (1922)

• Polyporus squamosus var. polymorfus (Bulliard) P.W. Graff (1936), Mycologia, 28(2), s. 163

• Polyporus tigrinus Persoon (1825), Mycologia europaea, seu complet omnium fungorum in variis europaeae regionibus detectorum enumeratio, 2, p. 54

• Polyporus ulmi Paulet (1808) [1793], Traité des champignons, 2, s. 99, flik. 13

• Polyporus westii Murrill (1938), Bulletin från Torrey botanical Club, 65, s. 651

• Scenidium sinensis (Fries) Kuntze (1898), Revisio generum plantarum, 3, s. 516

• Trametes retirugus Bres., Atti della Reale Accademia degli Agiati di Rovereto 11:6 (1893)

• Trametes sinensis (Fries) Fries (1838) [1836-38], Epicrisis systematis mycologici, p. 489

Cerioporus squamosus Video

Källa:

Alla bilder togs av Ultimate Mushroom-teamet och kan användas för dina egna syften under den internationella licensen Attribution-ShareAlike 4.0.