Byssomerulius corium

Vad du bör veta

Byssomerulius corium är en vanlig art av skorpdaggsvamp i familjen Irpicaceae. Den är vanlig på undersidan av grenar av både lövträd och barrträd. Fruktkropparna är initialt resupinata med en slät, vit hymenial yta. Vid mognad blir marginalen reflexformad och utvecklas till en smal, långsträckt vit hatt, och hymeniet blir merulioid till nästan poroid och krämfärgat. Den mjuka vävnaden och de oftast resupinata fruktkropparna skiljer denna art från hårdare Stereum-arter som bildar tydliga, solfjäderformade, imbricerade hättor.

Svampen är mycket spridd och har påträffats i Afrika, Asien, Australien, Europa och USA.

Myceliet orsakar vitröta. Svampen kan bli ganska stor, eftersom flera fruktkroppar kan växa samman. Skorpor på 3 till 12 cm är regel, i sällsynta fall kan de bli 30 cm långa.

Andra namn: Nätskorpa, Papierzwammetje (Nederländerna), Dřevokaz papírovitý (Tjeckien), Lederartiger Fältling (Tyskland), Mérule papyracée (Frankrike).

Identifiering av svampar

1. Fruktkroppar

   Fruktkropparna är spridda eller spridda-böjda, med en lockliknande böjd kant, 5-30 cm långa, 2-4 cm breda, 0.5-6 mm tjocka, först enstaka, senare ofta sammanslagna, tunna, läderartade, mjuka, pappersliknande, spröda när de torkar. Ovansidan av de böjda hattarna med knappt märkbar zonering, slät, något filthårig, vit, vitaktig, gråaktig. Kanten är steril, böjd eller fäst, vit, rosa-kräm.

2. Hymenofor

   Skrynkligt vikta, vaxartade, först vita, senare blekrosa, blekgula, blekorange, rosa-orange, röd-orange, rödaktiga, ibland ljusbruna. Vecken är 0.3 mm bred, grund, upp till 1 mm djup, med hoppare, koncentriskt anordnade, ser ut som ett nät, med en celldensitet på 2-3 per 1 mm.

3. Kött

   Köttet är 0.7 mm tjocka, 5 mm i böjda lock, vita, blekt vitaktiga.

4. Sporer

   4-9 * 2-4.5 μm, långsträckt oval eller nästan cylindrisk, något tillplattad på ena sidan och böjd, med en slät yta, med en droppe, färglös.

5. Sporavtryck

   Vit.

6. Livsmiljö

   Växer på fallna och torra stammar/grenar av löv- och barrträd, främst på ekar. Orsakar vitröta i trä. Liksom de flesta av dessa svampar försvinner den ur sikte på sommaren, om det inte är en mycket våt sommar. Sedan augusti börjar den bilda fruktkroppar igen, som kan observeras fram till slutet av april.

Liknande arter

1. Stereum subtomentosum

   Ibland helt resupinat och sedan liknande. Den är vanligtvis olika nyanser av gråorange.

2. Irpex lacteus

   Har undersida med taggiga porer till platta tänder (mikroskop: inkapslade cystider).

3. Plicatura nivea

   Är en nordlig art på al (Alnus).

4. Byssomerulius albostramineus

   Producerar endast utspillda fruktkroppar och föredrar den varmare delen av året.

5. Phlebia tremellosa

   Kan också vara liknande, men den har en steril yta på locket ofta med rosa nyanser, och är nästan hårig, särskilt i kanten. Den har tjockare pulpa och mindre sporer.

Taxonomi och etymologi

År 1783 beskrev den franske naturforskaren Jean Baptiste Francois (Pierre) Bulliard denna art och gav den namnet Auricularia papyrina.

1967 överförde den estniske mykologen Erast Parmasto (1928-2012) denna svamp till ett nytt släkte och gav den namnet Byssomerulius corium.

Släktnamnet Byssomerulius kommer från latinets byssus som betyder "fint silkesliknande tyg". Det specifika epitetet corium som betyder hud eller päls, t.ex. läder, syftar på den hudliknande form som fruktkropparna hos denna art har antagit.

Synonymer och varieteter

• Thelephora corium Pers., 1801

• Auricularia papyrina Bull. (1789) var. papyrina

• Auricularia papyrina Bulliard (1788), Herbier de la France, 9, tab. 402

• Auricularia papyrina var. alba Bull. (1791)

• Auricularia papyrina var. cinerea Bull. (1791)

• Auricularia papyrina var. papyrina Bull. 1789

• Auricularia papyrina var. Rubra Bull. (1791)

• Boletus purpurascens de Candolle (1815), Flore française ou description succincte de toutes les plantes qui croissent naturellement en France, Edn 3, 6, p. 41 (nom. illegit.)

• Byssomerulius confluens (Schweinitz) Lindsey & Gilbertson (1978), Bibliotheca mycologica, 63, p. 80

• Byssomerulius corium (Persoon) Parmasto (1967), Eesti NSV teaduste akadeemia toimetised. Bioloogiline seeria, 16(4), p. 383

• Byssomerulius corium f. castaneus Parmasto (1967)

• Byssomerulius corium var. corium (Pers.) Parmasto 1967

• Byssomerulius corium var. halileensis Zmitr.

• Byssomerulius sordidus (Berk. & M.A. Curtis ex Cooke) Hjortstam 1995

• Cantharellus confluens (Schweinitz) Schweinitz (1832), Transactions of the American philosophical Society, serie 2, 4(2), p. 153

• Cladoderris platensis Speg., 1899

• Cladoderris rickii Lloyd (1923), Mycological writings, 7, mycological notes n° 69, p. 1196

• Meruliopsis corium (Persoon) Ginns (1976), Canadian journal of botany, 54(1-2), s. 126

• Merulius aurantiacus Klotzsch (1836), i Berkeley, The english flora of sir J.E. Smith, svampar, 5(2), s. 128 (nom. olaglig.)

• Merulius chilensis Spegazzini (1924), Revista chilena de historia natural, 28, s. 26

• Merulius confluens Schweinitz (1822), Schriften der naturforschenden Gesellschaft zu Leipzig, 1, p. 92

• Merulius corium (Pers.) Fr. (1828) var. corium

• Merulius corium (Persoon) Fries (1828), Elenchus fungorum, sistens commentarium in systema mycologicum, 1, p. 58

• Merulius corium f. alutaceus Bres. (1901)

• Merulius cubensis Burt (1917), Annals of the Missouri botanical Garden, 4, s. 326

• Merulius deglubens (Berkeley & M.A. Curtis) Burt (1917), Annals of the Missouri botanical Garden, 4, s. 325

• Merulius dubiosus Bres. ex Rick, 1938

• Merulius dubiosus var. coriaceus Rick (1960), Iheringia, série botânica, 7, p. 195

• Merulius haedinus Berkeley & M.A. Curtis (1872), Grevillea, 1(5), s. 69

• Merulius hirsutus Burt (1917), Annals of the Missouri botanical Garden, 4, p. 312

• Merulius moelleri Bresadola & Hennings (1896), Hedwigia, 35(5), s. 285

• Merulius papyrinus (Bull.) Quél. (1888) var. papyrinus

• Merulius papyrinus (Bulliard) Quélet (1888), Flore mycologique de la France et des pays limitrophes, p. 32

• Merulius papyrinus var. caesius Quél. (1892)

• Merulius pelliculosus Cooke (1891), Grevillea, 19(92), p. 109

• Merulius sodiroi (Patouillard) Rick (1960), Iheringia, série botânica, 7, p. 194

• Merulius sordidus Berk. & M.A. Curtis ex Cooke, Grevillea 19: 108 (1891)

• Merulius stereoides Henn., 1901

• Merulius ulmi Peck (1906), Bulletin of the New York state Museum, 105, p. 26

• Phlebia blumenaviensis Hennings (1897), Hedwigia, 36(4), s. 198

• Phlebia deglubens Berkeley & M.A. Curtis (1891), i Cooke, Grevillea, 20(93), s. 3

• Phlebia sodiroi Patouillard (1892), Bulletin de la Société mycologique de France, 8(3), s. 116

• Polyporus eriophorus Berk. & Broome, 1882

• Polyporus purpurascens Persoon (1825), Mycologia europaea, seu complet omnium fungorum in variis europaeae regionibus detectorum enumeratio, 2, p. 60 (nom. illegit.)

• Sesia aurantiaca Kuntze (1891), Revisio generum plantarum, 2, p. 870

• Sesia confluens (Schweinitz) Kuntze (1891), Revisio generum plantarum, 2, p. 870

• Sesia corium (Persoon) Kuntze (1891), Revisio generum plantarum, 2, p. 870

• Sesia haedina (Berkeley & M.A. Curtis) Kuntze (1891), Revisio generum plantarum, 2, p. 870

• Thelephora corium Persoon (1801), Synopsis methodica fungorum, p. 574 (Basionyme) Sanctionnement : Fries (1821)

• Thelephora incarnata var. ß corium(Persoon) Persoon (1822), Mycologia europaea, seu complet omnium fungorum in variis europaeae regionibus detectorum enumeratio, 1, p. 131

• Thelephora papyrina (Bulliard) de Candolle (1805), Flore française ou description succincte de toutes les plantes qui croissent naturellement en France, Edn 3, 2, p. 106

Källor:

Foto 1 - Upphovsman: Valentin Hamon (CC BY-SA 4.0 Internationell)

Foto 2 - Upphovsman: pinonbistro (CC BY-SA 4.0 International)

Foto 3 - Upphovsman: pinonbistro (CC BY-SA 4.0 International)

Foto 4 - Upphovsman: pinonbistro (CC BY-SA 4.0 International)

Bild 5 - Upphovsman: pinonbistro (CC BY-SA 4.0 Internationellt)