Stropharia hornemannii
Vad du bör veta
Stropharia hornemannii är en svampart i familjen Strophariaceae. Den finns i Europa och Nordamerika, där den växer som en saprofyt på ruttnande barrträdsved. Den är oätlig och kan vara giftig.
Denna stora, karismatiska Stropharia har en klibbig, rödbrun till lila-brun eller brun hatt och en tjock, fjällig stjälk. Liksom andra arter av Stropharia har den ett mörkt, purpurbrunt sporavtryck.
Andra namn: Lyxig ringstjälk, barrträdets rundhuvud, Lacerated Stropharia.
Identifiering av svampar
Ekologi
Saprobisk; växer ensam, spridd eller i klungor på dynga och vedrester i boreala och montana skogar; ofta hittar man frukter från väl nedbrutet trä; sommar och höst; allmänt spridd i norra och montana Nordamerika.
Hatt
3.5-8 cm; konvex till brett konisk när den är ung, blir brett konvex, nästan platt eller brett klockformad; klibbig när den är färsk; kal; ibland något radiellt randig; rödbrun till purpurbrun eller brun när den är ung, men bleknar vanligtvis snabbt till solbrun eller blekt gulbrun; ofta prydd med rester av vit slöja nära kanten.
Gälar
brett fäst vid stjälken eller, med åldern, börjar lossna från den; tät; korta gälar vanliga; blekgrå till en början, senare purpurgrå till purpursvart.
Stam
6-10 cm långa; 1-1.5 cm tjock; jämn; torr; med en ganska ihållande, kjolliknande, vit ring med en räfflad ovansida som blir pudrad med lila-svart spordamm; under ringen iögonfallande lurvigt fjällig med vitaktiga bälten, särskilt när den är ung; basen fäst vid vita myceliala trådar.
Kött
Vit; oförändrad vid skivning, eller svagt gulaktig.
Lukt och smak
Lukt något unken eller påminnande om pumpa. Smak inte särskiljande.
Sporavtryck
Mörkt purpurbrun till svartaktig.
Liknande arter
Panaeolus semiovatus har också en silkeslen hatt, men den är mycket blekare och växer på dynga; dess gälar svärtas för att ge ett svart sporavtryck.
Mikroskopiska kännetecken
Sporer 12-15 x 6-7.5 µm; ellipsoid; med en liten por; slät; brun i KOH. Cheilocystider som leptocystider; 40-60 x 15-20 µm; brett lageniforma till subutriforma; tunnväggiga; hyalina i KOH. Pleurocystider som chrysocystider; 50-70 x 10-15 µm; lageniform till utriform; tunnväggig; slät; med eller utan ljusbrytande, gulaktiga till gyllene inneslutningar. Pileipellis en ixocutis; elementen 4-5 µm breda, släta, gulaktiga i KOH, fastklämda vid septa.
Taxonomi och etymologi
Även om Christiaan Hendrik Persoon beskrev denna svamp så tidigt som 1801 och kallade den Agaricus depilatus, är dess basionym från 1818, då den store svenske mykologen Elias Magnus Fries beskrev barrskivlingen vetenskapligt och gav den det binomiala namnet Agaricus hornemannii. 1934 överförde de svenska mykologerna Seth Lundell (1892 - 1966) och John Axel Nannfeldt (1904 - 1985) denna art till släktet Stropharia och fastställde dess nu accepterade vetenskapliga namn Stropharia hornemannii.
Synonymer till Stropharia hornemannii inkluderar Agaricus depilatus Pers., Agaricus hornemannii Fr., och Stropharia depilata (Pers.) Fr.
Stropharia, släktnamnet, kommer från det grekiska ordet strophos som betyder bälte, och det är en referens till stamringarna hos svampar i denna generiska gruppering. Det specifika epitetet hornemanii är till ära för den danske botanisten Jens Wilken Hornemann (1770-1841).
Källor:
Foto 1 - Författare: Chris Kleine (ckleine) (CC BY-SA 3.0 Ej publicerad)
Foto 2 - Författare: Chris Kleine (ckleine) (CC BY-SA 3).0 Utan stöd)
Foto 3 - Författare: Chris Kleine (ckleine) (CC BY-SA 3.0 Utan stöd)
