Royoporus badius
Vad du bör veta
Royoporus badius, även känd som svartfotad polypor, är en svampart som finns i tempererade områden i Asien, Australien, Europa och Nordamerika. Den är känd för att orsaka vitröta i lövträd och barrträd. Denna speciella svamp har en mörkbrun eller rödbrun hatt, som kan nå en diameter på upp till 9.84 tum (25 cm), och en stam som ofta är svart på toppen och svart eller brun vid basen, vilket ger den dess vanliga namn. Stora exemplar av denna svamp är lätta att identifiera på grund av dess unika utseende.
Hatten på Royoporus badius kan vara cirkulär, njurformad eller ha en vågig kant. När den mognar ändras hatten från konvex till platt eller trattformad och får rynkor på ovansidan. Stjälken, som kan vara centralt eller lateralt fäst vid hatten, är sammetslen, mörkbrun till svartbrun och blir mer skrynklig med åldern. Tyvärr är dessa svampar oätliga på grund av sin sega konsistens.
Sporerna hos Royoporus badius är ellipsoida eller cylindriska, genomskinliga och relativt små. Svampen har en unik hyfalkonstruktion, vilket resulterar i hård och träig vävnad. Det är en saprobisk art, vilket innebär att den livnär sig på dött organiskt material och orsakar vitröta. Den växer på stammar och grenar av olika lövträdsläkten och är vanligt förekommande i tempererade områden i Asien, Europa och Nordamerika.
Andra namn: Svartfotad polypore, svartben.
Identifiering av svamp
-
Hatt
Hatten kan variera i storlek från 1.57 till 9.84 tum (4 till 25 cm) eller mer. Den är vanligtvis rund eller njurformad, ibland med en flikig kontur. Hatten är torr, ofta mörkt rödbrun till mörkbrun, ibland blek med ett rödbrunt centrum. Den mörknar med åldern och kan uppvisa strimmor.
-
Porernas yta
Porytan löper längs stammen, börjar vit och blir smutsigt vitaktig till brunaktig med åldern. Den får inga blåmärken när den skadas och porerna ser först "fyllda" ut men blir senare små och runda.
-
Stjälk
Stammen kan vara central, ocentrerad eller lateral. Den varierar från 0.39 till 1.57 tum (1 till 4 cm) i längd och 0.20 till 0.79 tum (0.5 till 2 cm) i bredd. Den är torr, med en blek topp och en mörkbrun till svart, sammetslen nedre del. Stjälken är seg.
-
Kött
Köttet är vitt, förblir oförändrat när det skivas och är mycket segt.
-
Lukt och smak
Den har ingen särskiljande lukt och en något mjölig eller icke särskiljande smak.
-
Sporavtryck
Sporavtrycket är vitt, men det kan vara svårt att få tag på.
-
Livsmiljö
Den växer på döda lövträd (ibland på barrträd), vanligtvis efter att barken har förmultnat. Den orsakar vitröta och kan hittas under olika årstider. Den beskrevs ursprungligen i Tyskland och har stor utbredning i Nordamerika, Europa, Asien, Oceanien och Sydamerika.
-
Mikroskopiska egenskaper
Sporerna är subcylindriska, släta och hyalina i KOH. Hymeniala cystider saknas. Hyfussystemet är dimitiskt och består av generativa hyfer och skeletthyfer. Klämanslutningar finns inte.
Taxonomi och etymologi
Denna svampart upptäcktes av forskaren Christian Hendrik Persoon 1801, och han kallade den Boletus badius. Senare, 1832, flyttade en amerikansk mykolog vid namn Lewis David de Schweinitz den till Polyporus-gruppen. Den förblev under detta namn fram till 1997 då De Schweinitz flyttade den till en ny grupp som heter Royoporus, som han hade skapat året innan.
Några andra svampar i familjen Polyporaceae som liknar R. badius inkluderar P. dictyopus, P. melanopus, och P. tubaeformis. De har något som kallas "klämanslutningar" på sina generativa hyfer och lever i liknande miljöer. Zmitrovich & Kovalenko föreslog en ny grupp kallad Picipes för denna svamp, tillsammans med P. melanopus och P. tubaeformis. Enligt Species Fungorum är det korrekta namnet för denna svamp nu Picipes badius.
Namnet "badius" kommer från det latinska ordet "badi-", som betyder "rödbrun"."
Synonymer och varieteter
Boletus badius Persoon (1801), Synopsis methodica fungorum, p. 523 (Basionyme) Sanctionnement : Fries (1821)
Boletus batschii J.F.Gmel. (1792)
Boletus durus Timm (1788), Florae megapolitanae prodomus, p. 271
Boletus perennis Batsch (1783), Elenchus fungorum, p. 103
Boletus variegatus Sowerby (1802), Färgade figurer av engelska svampar, tab. 368
Fomes variegatus (Sowerby) Cooke (1885), Grevillea, 14(69), p. 21
Grifola badia (Persoon) Gray (1821), Ett naturligt arrangemang av brittiska växter, 1, p. 644
Leucoporus picipes (Fries) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 165
Melanopus picipes (Fries) Patouillard (1887), Les hyménomycètes d'Europe, anatomie générale et classification des champignons supérieurs, p. 137
Melanopus varius ss. Bourdot & Galzin (1925), Bulletin de la Société mycologique de France, 41(1), p. 110
Microporus mollis Patouillard (1909), Bulletin de la Société mycologique de France, 25(1), s. 4
Peziza conchata Paulet (1808) [1793], Traité des champignons, 2, p. 397, flik. 184, fig. 3
Picipes badius (Pers.) Zmitr. & Kovalenko (2016)
Placodes variegatus (Sowerby) Quélet (1886), Enchiridion fungorum in Europa media et praesertim in Gallia vigentium, p. 172
Polyporellus badius (Pers.) Imazeki (1989)
Polyporellus picipes (Fries) P. Karsten (1879), Meddelanden af societas pro fauna et flora fennica, 5, p. 37
Polyporus badius (Persoon) Schweinitz (1832), Transactions of the American philosophical Society, serie 2, 4(2), s. 155
Polyporus dibaphus Berkeley & M.A. Curtis (1872), Grevillea, 1(3), p. 36
Polyporus durus (Timm) Kreisel (1984), Boletus, SchrReihe, 1, p. 30
Polyporus nigripes Wallroth (1833), Flora cryptogamica germaniae, 2, p. 598 (nom. olaglig.)
Polyporus picipes Fries (1838) [1836-38], Epicrisis systematis mycologici, p. 440
Polyporus variegatus (Sowerby) Fries (1838) [1836-38], Epicrisis systematis mycologici, p. 470
Polyporus varius var. γconvolutus Persoon (1825), Mycologia europaea, seu complet omnium fungorum in variis europaeae regionibus detectorum enumeratio, 2, p. 52
Royoporus badius (Persoon) A.B. De (1997), Mycotaxon, 65, s. 471
Royoporus badius Video
Källa:
Alla bilder togs av Ultimate Mushroom-teamet och kan användas för dina egna syften under den internationella licensen Attribution-ShareAlike 4.0.
